Den färg grälla sörjan!

Sverige är en alliansfri neutral stat. Åtminstone på papperet. Under många decennier har det varit ett relativt samstämmigt synsätt från de flesta svenska politiska partier att Sverige så ska förbli.

I torsdags gick Folkpartiledaren tillika minister i den högerinriktade svenska alliansregeringen Jan Björklund ut tillsammans med sin Finländske? kollega Carl Haglund och sa att Sverige bör bli medlemmar i NATO. Den västeuropeiska försvars / krigspakten. Dvs Sverige skulle lämna sin genom historien väl grundade neutralitet.

Att gå med i NATO kanske inte är det stora beslutet utan det stora är om Sverige överhuvudtaget ska vara neutrala. Detta är i så fall en enorm förändring av hela vår försvars/krigs syn.

 

Det intressanta i detta är att Folkpartiledaren går ut med en representant för Finland och inte med sina allians korv grillande kollegor och föreslår en sådan enorm förändring av Sveriges blockövergränsande politik.

Jag blev därför intresserad av hur Björklunds kollegor i regeringen Reinfeldt tycker om att lämna den mycket välgrundade svenska neutralitetspolitiken.

Jag ställde därför frågan på twitter till Centern, Kristdemokraterna och Statsminister Reinfeldts egna parti Moderaterna: Tycker Ni att Sverige ska gå med i Nato?
Från Centern kom det:
”Vi har stämmobeslut på att vi vill se en utredning och den utredningen pågår nu”

Från Kristdemokraterna kom det:
”vi vill utreda för -och nackdelar med ett Natomedlemska””ungefär som vi gjorde inför EU medlemskap. Seriös politik kallas det”

Min  fråga blev:
”Tack för svar
När ämnar ni utreda frågan?
Ska Ni, regeringen el Riksdagen vara beställare av utredningen”

Svar från KD:
”vi vill att regeringen ska tillsätta en utredning.Vi driver denna fråga i valet.”

Min fråga blev då:
”Förlåt mitt försynta påpekande.
Ni är medvetna om att Ni ingår i regeringen? 😉
Ni själva kan alltså tillsätta utredningen!”

Svar från KD:
”ja, så är det men vi är fyra partier men vi driver på i frågan.”

Hur ställde sig då vår statsminister Reinfeldts parti Moderaterna till den enkla frågeställningen från en vanlig medborgare:
Det kan jag tyvärr inte säga att jag vet. De brydde sig inte om att svara. Jag skickade tom en påminnelse till dem men ingen hörde av sig. Självklart inget att hänga läpp för. Varför ska ett statsbärande parti som innehar regeringsmakten och statsministerposten överhuvudtaget bry sig om att svara en enkel medborgare ett valår som i år. Det finns ju så många enkla medborgare i vårt land som antagligen har så mycket konstiga frågor och det går naturligtvis inte att svara alla dessa medborgare. Eller?

På Moderaternas hemsida går dock att utläsa att DE är för ett medlemskap i NATO.
Tydligen dock inte så mycket FÖR så att minister Björklund kunde hitta en allianskollega som ville stå tillsammans med honom i ett krav på medlemskap i NATO utan han fick ringa Finland?
Här ser man ju diverse divergerande uppgifter från Allians regeringen. Det verkar inte helt självklart vilka åsikter REGERINGEN har ifråga om en sådan viktig fråga som om Sverige ska vara neutralitetsfritt eller inte.
Nu måste jag dock också säga att den ”rödgröna” oppositionen inte heller är riktigt ense i frågan. Men! DE är inte en Regering utan enbart ett gäng partier.

De ”rödgröna” brukar ju av alliansens företrädare hela tiden kallas den ”rödgröna röran” och så fort de säger något så säger någon allians representant ” ja men så där tycker ju inte ….(någon annan rödgrön)

 

Själva försöker alliansen skapa en myt om att DE är överens om allt. Men i ett valår så kommer det självklart fram att alla partier i alliansen har massor av frågor som de vill driva och där övriga regeringspartier inte är eniga med dem.
Ja just det ja…..ungefär som de där ”rödgröna” alltså!

 

Med andra ord egentligen ingen skillnad mellan de rödgröna och alliansen när det är valår och alla partier vill säga sitt och inte vara tvungna o hänga i Reinfeldts kjol och bakom minister Borgs tappade tofs.

 

Röd kommer ju från (s) och (v) färg och grön kommer ju från (mp) färg = rödgrön

 

Jag tyckte dock det där med färger var intressant och kollade upp vad regeringspartierna har för färger:
Moderaterna har, inte förvånande, Blått.

Folkpartiet har Blå och Orange? Sistnämnda färgen förvånade mig. Varför Orange? Är det för att det är en sörja av rött o gult? Lite obestämdbart?

Centerpartiet hade ju självklart Grönt. Inte förvånande för oss lite äldre som kommer ihåg när (c) verkligen förde en egen politik och inte en nyliberalism.

Kristdemokraterna har Vit, Blå och Grön. Hur de har fått in grönt där är en gåta. Kanske från Levi Pethrus uppenbarelse i den blommande skogen?

 

Om vi därför försöker få ihop Regeringens olika färger får vi därför en Blå, Vit, Grön, Orange utspridd färgpalett.

När vi då ser tillbaka på Regeringspartiernas svar (syn) på NATO och vår neutralitets politik så ser vi att Moderaterna och Folkpartiet är för en skrotad neutralitet. Centerpartiet vill själva utreda frågan och NATO medlemskapet och de anser att de just nu sysslar med det. Kristdemokraterna vill att Regeringen ska tillsätta en utredning om NATO och eftersom de själva sitter med i regeringen så anser de att DE driver frågan inom regeringen? Hm?

 

Ja..Jaha..vad ska man säga om detta?
Detta är naturligtvis också bara En fråga som särskiljer regeringen åt. Finns det kanske andra frågor? Vet Du någon annan fråga? Skriv gärna det till mig.

 

Vi måste kanske konstatera att Regeringen är en svåröverskådlig palett av divergerande färger. Inte bara i politiska färger utan även ifråga om åsikter som sinsemellan divergerar betydligt. En Blå Vit Grön Orange sörja kanske man kan säga!

En färg gräll sörja!

Alliansen framstår som den:

FÄRG GRÄLLA SÖRJAN!

 

Annonser

Så här ser Moderatkvinnan på andra kvinnor! PUDLA?…..nehej du!

 

Igår skrev jag om hur (M)oderatkvinnan Maria Abrahamsson såg ner på sina politiska motståndares kroppar med sina inlägg på twitter.
Hennes uttalanden har slagits upp i flera media under dagen idag. En del av dessa menar på att Maria Abrahamsson har ”pudlat”!

Döm själva!

Abrahamsson börjar twittrandet idag med:

Maria Abrahamsson 3

 

Hänvisningen är till Abrahamsson blogg där hon skriver så här:

 

Maria Abrahamsson 4

 

Och hon avslutar sedan med ett twitter inlägg:

 

Maria Abrahamsson 2

 

Allt det här kallar viss media att Maria Abrahamsson har ”pudlat” och bett MP,s kvinnliga ledamöter om ursäkt!

Ja, jaha…..Vad tycker NI?
Är det här en seriös ursäkt som kommer från hjärtat?

Eller en halvdant ”pudlande” för att bevara sin riksdagsstatus?

DÖM SJÄLVA! …sorgligt i vilket fall som helst!

 

 

 

Sara Skyttedal och KDU, Kristdemokratiska ungdomsförbundet tar steget till xenofobins trakter!

 

Sara Skyttedal är Kristdemokratiska ungdomsförbundets (KDU) ordförande och därmed är hon även ledamot av KD, Kristdemokraternas, förbundsstyrelse. Det är en stark maktposition i det politiska Sverige.

Hon är även suppleant i polisnämnden i City polismästardistrikt i Stockholm och har även varit nämndeman i Södertörns tingsrätt.

Det kan därmed antas att hon har en särskild position inom KD i rättspolitiska frågor.

 

I fredagens Aftonbladet, 2014-02-28, hade Skyttedal en debattartikel inne med titeln:

”gör det lättare att utvisa EU medborgare”.

 

I sin artikel tar hon fram uppfattningen att ”fickstölder skjutit i höjden” och hon säger att ”denna utveckling inte får fortsätta”.

I detta kan man naturligtvis hålla med. Brott som ökar är inte bra.

Reflektionen kommer ändock om just fickstölder är det mest allvarliga ifråga om brottslighet?

 

De här fickstölderna som ”skjutit i höjden” med 40% har stigit från en stabil nivå på ca 10 000. Det skulle med andra ord innebära att det tillkommit ca 4000 stölder.

Skyttedal fortsätter med att det är ett ”faktum att brottsligheten i stor utsträckning begås av fattiga EU-medborgare”. Hon säger vidare att 4 av 10 fickstöldsbrottslingar som polisen griper kommer från Rumänien.

Hon konstaterar också att av de som grips är enbart 15% svenska medborgare.

Det här borde därmed innebära att:

85% av alla gripna för fickstölder är utländska medborgare?

40% av de gripna är Rumänska medborgare. (alternativt 34%)?

 

Allt detta ska också enligt Skyttedal ske i Stockholms city!

Samma city där Skyttedal sitter som suppleant i polisnämnden.

 

Här måste man ställa sig frågorna:

Hur många är överhuvudtaget gripna?

Hur ser fördelningen på medborgarskap av gripna ut vid den stabila nivån 10 000 stölder?

Har det skett en ökning eller minskning av utländska gripna brottslingar?

Har det skett en ökning av Rumänska gripna?

Hur många av dessa 10 000 stölder är uppklarade?

Hur många av dessa uppklarade stölder är av de olika medborgargrupperna?

 

Att i en debattartikel inte svara på dessa frågor samtidigt som man ställer ut just en grupp människor från ett specifikt land är, minst sagt, anmärkningsvärt!

 

Rumänien är ett av Europas fattigaste länder med ett mycket oroande politiskt läge och där vissa grupper av människor och olika minoriteter har det fruktansvärt. Det är ingen hemlighet att brottsligheten följer socioekonomiska realiteter. Klasstillhörighet speglas i vad för slags brott som den enskilde människan utför. Det torde också vara klart att just svenskar i Sverige inte tillhör de lägre klasserna i jämförelse med många invandrade.

Det är med andra ord inte förvånande att ett relativt simpelt brott som fickstöld inte sker främst av svenskar utan av de som står längst ner på klass skalan.

Man torde även kunna antaga att just svenskar har det lite lättare att inte bli upptäckta i sin brottsliga gärning när den sker bland de som ser ut och beter sig som de själva. Upptäckts risken torde öka om man inte riktigt smälter in i miljön.

 

Skyttedal nöjer sig inte med att hänga ut en viss grupp människor angående stöld pga deras ursprung och medborgarskap utan tar även upp fenomenet tiggeri.

 

Hon tar upp begreppet människohandel och nämner i förbigående handeln för sexuella ändamål men sätter sin kraft på tiggeriet. Hon anser att tiggarna inte får tillgodogöra sig allmosorna för egen del utan att de utnyttjas av ”en organiserad brottslighet”.

Hon menar vidare att de öppna gränserna i EU innebär att ”det blivit lättare för kriminella element att sprida sig”.

Även om hon ser tiggare som ”fattiga EU-medborgare” så är de också en del av ”kriminella element”.

 

Tiggeriet och utsattheten hos olika minoriteter och utländska medborgare har under flera år varit uppe till diskussion i Sverige och är mycket framträdande i Stockholm. Flera hjälpverksamheter är mycket medvetna om den enorma misär många invandrare lever i. Tidningar har nästan dagligen skrivit om de ”kåkstäder” som vuxit upp runt ikring Stockholm och hur de av myndigheterna har rensats.

Många av dessa utsatta är Rumäner och av dessa är en stor grupp Romer. Denna minoritet har i sitt hemland utsatts för förföljelse och lever under fruktansvärt hårda förhållanden.

Även i Sverige är de satta på undantag.

 

Det är just dessa grupper som Skyttedal siktar in sig på. Dels genom att utpeka Rumäner som brottslingar och dels genom att ta upp tiggeriet, som i media till största delen har focuserat på Romernas situation.

Skyttedal ställer här ut sig som en tydlig bild för xenofobi. (rädsla för främling, utlänning)

Hennes artikel gränsar också till begreppet rasism eftersom hon implicerar att den grupp hon benämner ”kriminella element” är Rumänska Romer.

 

På twitter ställde jag ett antal påståenden och även frågor till Skyttedal, som även svarade.

Bla detta:

Micael Terstedt @1000goodangels

#KDU@skyttedal påstår att d fattiga EU medborgarna dvs Rumänerna/ Romerna används av organiserad brottslighet. Stämmer verkligen det?#svpol

Sara Skyttedal@skyttedal

@1000goodangels jag hävdar att vissa gör det – finns ett antal domar om människorov och människohandel som är kopplat till detta.”
Micael Terstedt @1000goodangels

@skyttedal Sambandet är mycket svagt.Polis som utrett har pekat på det motsatta. Finns mycket utrett o skrivet bla fria.nu/artikel/112912

 

I tidningar som tagit upp frågan om tiggeri och organiserad brottslighet kan bla nämnas:

http://www.dn.se/sthlm/aklagaren-om-petrina-det-ar-inte-manniskohandel/

http://www.fria.nu/artikel/112912

http://stockholm.etc.se/nyhet/polisen-”inget-tyder-pa-manniskohandel    (just nu problem med länk 2013-01-13)

 

 

Jag var förvånad över hela Skyttedals agerande och ställde frågan till Göran Hägglund, KD,s ordförande och ingående i Regeringen.

Micael Terstedt @1000goodangels

Du @goranhagglundär ju oftast en hedervärd person (min åsikt:)) Ställer du verkligen upp på KDU xenofobiska debattartikel i @ABDebattidag?

 

Göran Hägglund @goranhagglund

@1000goodangels Jag hade inte skrivit den artikeln

Jag tycker det är bra av Göran att tydligt säga vad han tycker. Fastän man även måste ha förstående för att han Ej kan ta till större ord.

 

Hela fråga kunde för min del vara avklarad genom att enbart kunna konstatera att Sara Skyttedal och KDU har tagit steget in i den xenofobiska sfären!

 

Men! Idag har jag på twitter även kunnat konstatera att flera har undrat över Sara Skyttedals grund för sina påståenden.

Sara Skyttedal har då i svar länkat till avgjorda domar från åren 2009 och 2010. Dessa är inte entydiga i att de gäller enbart människor från Rumänien. Fastän Skyttedal har specifikt pekat ut just Rumäner.

Här kan man inte enbart läsa om vad de anklade, dömda och frikända, heter utan också olika skadestånd till människor och även att vissa människor har haft kontakt med religiösa församlingar etc.

 

Det här är förvisso allmänna uppgifter. Om man vet vart man ska leta?

Vi har inte för så längesedan haft en härva där ett företag handlade med svenska domar och där människor kunde se vad grannar mfl har varit inblandade i. Detta blev mycket hårt kritiserat, även fast det antagligen inte skett något brottsligt.

 

Här är nu en mycket känd politiker som är ledamot av ett regeringspartis förbundsstyrelse, påtänkt regeringsledamot, ordförande i ett stort politiskt ungdomsförbund, ledamot av polisiära nämnder och fd nämndeman i tingsrätten och som nu hänger ut, gm sina länkar, diverse olika dömda brottslingar men också frikända och människor som fått skadestånd plus en del andra.

Det här är ett fenomen som enbart brukar återfinnas hos SD,s politiker, deras anhängare och dess olika nätsajter.

Det här är en mycket oroande utveckling!

 

Självklart har Skyttedals artikel i Aftonbladet också fått positiva omdömen. På twitter kan man se diverse olika SD representanter och andra xenofobiska figurer hylla hennes artikel och välkomnat KDU,s inträde i ”deras” sfär.

 

Jag anser detta vara en mycket farlig utveckling att ett regeringsparti har dessa förespråkare högt upp i sina led.

Kan vi ha en politiker som sitter i en polisnämnd med klara xenofobiska åsikter?

Speciellt svårt är det för mig som kristen att se en person, som anser sig representera en kristen rörelse- parti, med dessa åsikter som sätter focus på enskilda människor av utländsk härkomst och stora grupper av mycket fattiga människor och av olika minoriteter.

 

 

Jag är ingen stor anhängare av Alliansens politik men är vid sådana här tillfällen mycket glad åt att Reinfeldt och andra regeringsrepresentanter såsom Hägglund och Attefall många gånger uttalat motsatta ståndpunkter än vad KDU,s Sara Skyttedal skyltar med.

 

KDU, det kristna demokratiska ungdomsförbundet, hävdar i sina stadgar att de utgår från en kristen människosyn och kristen etik?
Enligt min mening ställde sig Jesus Kristus långt ifrån xenofobiska uttryck.

Jag är glad att vi som är kristna också kan representeras av andra med mycket klarare ställningstaganden för de som på olika sätt är marginaliserade.

De som är fattiga.

De som är främmande.

De som är glömda.

De som är utstötta.

De som gråter.

 

 

 

Tycker Du att bloggen (eller jag *s*) är död…..?

 

Kan nästan tyckas så. Inte bara tyckas utan det känns nästan så ibland.

Svaret är dock, att efter den naturliga inaktiviteten angående bloggskrivande som infinner sig under sommaren, så är det dessutom ett kyrkoval på gång.

Jag skriver angående kyrkovalet på SundbybergPOSK blogg. Gå gärna in och titta!

http://sundbybergposk.wordpress.com/

 

Därav det naturliga att jag inte hinner skriva på min egen blogg.

 

Ni har väl inte missat mig på twitter?
Jag twittrar under namnet 1000goodangels och nu även under namnet SundbybergPOSK.

Kom förbi och säg Hej!

 

GLÖM INTE ATT RÖSTA I KYRKOVALET!
Det är oerhört viktigt eftersom det enbart är ca 10 % av de röstberättigade som röstar så genomslaget är stort.

 

Rösta på POSK, Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan.

Jag finns på listan POSK till Sundbybergs kyrkofullmäktige.

På listan till stiftet och kyrkomötet.
GLÖM INTE ATT KRYSSA MICAEL TERSTEDT!

 

 

Enligt löfte: Replik till journalist Karl-Johan Karlsson!

 

 

Den 29 april hade jag ett blogginlägg med titeln ”det är kul att kasta lite strunt på Svenska kyrkan och de kristna” vilket du kan se här. Det inlägget var en respons på journalisten Karl-Johan Karlssons krönika i GT/Expressen som du kan läsa här.

 

Det här har följts av lite diskussioner på bla twitter där Karl-Johan har samtalat med olika personer och där även jag naturligtvis reflekterade över vad Karl-Johan ansåg i sin krönika men även det som han anser på twitter.

Jag vill påtala att de här reflektionerna har förts, för att vara på twitter, i en fin samtalston. Tyvärr kunde jag inte besvara Karl-Johan eftersom jag inte hade tillgång till dator. Men jag lovade återkomma.

 

Jag uppfattar Karl-Johans synpunkter så som följer.

1)Svenska kyrkan vågar inte stå för sin tro

2)Svenska kyrkan är osäkra och sökande och det har de aldrig varit förut.

3)Svenska kyrkans tro är för luddig

4)Karl-Johan anser att Svenska kyrkan måste ta tydlig ställning

5)Svenska kyrkan är inte självkritisk

6)Folk flyr från Svenska kyrkan

…och möjligtvis lite fler åsikter?

 

Någon hänvisning till hans synpunkter står inte att finna. Jag uppfattar Karl-Johans åsikter som subjektiva. Detta är absolut inte något fel. Vi måste alla få tycka och tänka men samtidigt blir det omöjligt för Mig som är engagerad i Svenska kyrkan att inte reagera och reflektera över vad han säger. Jag själv kan många gånger också vara kritisk till olika skeenden och sakfrågor inom kyrkan men det är naturligtvis en självklarhet i en till viss del demokratisk organisation med många synvinklar som dessutom är mycket stor ca 6 500 000 milj medlemmar.

Karl-Johan säger också att han Ej är kristen. Att han Ej är troende.

Här tillstöter ett problem. Det ÄR svårt att förklara innerligheten i den personliga tron och vad tro är. Det är en till stor del en ”upplevelse”.

 

I vår twitter konversation efterfrågade jag också någon teologisk/historisk referens över hans påståenden. Detta kunde han inte göra men hänvisade också till ett inlägg som han ”helt plötsligt”hade fått sig tillskickat. Vid närmare kontroll visade det sig att det var skickat till honom från en ämbetsbärare i Svenska kyrkan. Här kan ni läsa vad det var som han helt plötsligt kommit över. Inlägget i Svensk Pastoral tidsskrift nr 4 2011 är skrivet av två kunniga personer. När man granskar inlägget så borde en kritisk journalist naturligtvis se att inlägget blandar en del fakta men utgår från ett inomkyrkligt politisk engagemang, för att uttrycka det vänligt. Det är med andra ord en mycket subjektiv hållning men med insprängda fakta. Inte en akademisk rapport som Karl-Johan försökte påskina inför mig (eller så tror Karl-Johan det?)

Det finns många grupper/personer i minoritetsställningar som brukar hoppa upp och uttrycka sina subjektiva intryck så fort det kommer inomkyrklig eller utomkyrklig kritik eller något annat som någon vill påtala, påstå, om brister inom Svenska kyrkan. Oavsett vad det är för kritik och vilken bärighet denna har.

 

De första fyra frågeställningarna/ påståendena ovan blir väldigt svårt att konkret svara på i en blogg. Detta för att de för den kyrkligt engagerade/ teologiskt reflekterande är rätt banala. Men det finns gott om litteratur att fördjupa sig i. Om man har intresse för lite mer objektivt resonemang.

 

Lite kommentarer dock.

Karl-Johan utgår från att det finns EN slags tro och att denna gestaltar sig på ett sätt. ”Att tro är att tro” som han påstår. (Ingen reflekterande troende, ingen teologisk kunnig skulle våga uttrycka sig på detta sätt.) Han kan dock inte i detta säga VAD som är Svenska kyrkans ”tro”, bara att denna är fel. Därmed är denna ”tro” som han då inte kan definiera också luddig. Vari luddigheten egentligen består av går inte att säga eftersom Karl-Johan inte definierat vad Svenska kyrkan har för slags ”tro”. Eller vad Karl-Johan anser att Svenska kyrkans ”tro” är. I samband med detta anser han också att Svenska kyrkan inte har varit osäkra och sökande förr. Vari detta osäkra sökande består av kan han inte definiera utan bara från sitt påstående om ett marknadsföring av ett ”grundkoncept”? Som jag påpekat ovan kan han inte rent teologiskt/ historiskt ge någon slags referens till att Svenska kyrkan skulle, om möjligt, ha ändrat ståndpunkt från säkra och icke sökande.

Hans eventuella referens till Svensk Pastoral tidsskrift är icke relevant för det är en, av många, kyrkopolitiska åsikter.

 

Ifråga om det ovanstående måste man då kunna konstatera att Karl-Johan faktiskt inte verkar förstå vad tro är, vad en kyrka är, vad en folkkyrka är. Möjligtvis kan det förklaras med att han inte själv är kristen och har någon slags tro. Men det är nog inte hela sanningen. Det som Karl-Johan framför är inte speciellt ovanliga synpunkter. Det är ofta samma påståenden som exempelvis många frikyrko medlemmar brukar anse om Svenska kyrkan. De kommer allt som oftast från sammanhang där man avger trohets löften i olika sammanhang och utifrån olika historiska omständigheter.

Möjligtvis får också många människor sin syn på tro och sina intryck av Svenska kyrkan  från media, som väldigt sällan har en kunskap om teologi/ religions vetenskap. Det blir alltså en mycket snäv bild förmedlad av människor utan reell kunskap/ erfarenhet i sakfrågorna.

 

Tro är ett subjektivt förhållningssätt som enbart är för den enskilde människan. Från min kristna synvinkel så är denna tro utgående från Gud och vi har som människa att bejaka eller förkasta denna. Men tron gestaltas alltid olika för olika människor.Tron kan också gestaltas tillsammans med andra.

Svenska kyrkan rymmer många olika syn på tro. Till skillnad då mot andra samfund. Svenska kyrkan har en någorlunda demokratisk organisation till skillnad då mot många andra samfund. De teologiska vinklingarna genomgår många olika stadier av reflektion innan de blir gällande för Svenska kyrkan som organisation. Detta är inte tro, utan förhållningssätt till tron.

I Svenska kyrkan är varje människa välkommen. Ingen avkrävs någon slags ”tros syn” för att vara välkommen in. Varje människa är lika mycket värd. Detta innebär inte en luddighet utan har en grund i Jesu bemötande av människor. Andra samfund kan ha andra uppfattningar.

Svenska kyrkan är alltså INTE ett samfund där medlemmarna avkrävs en speciell hållning och ett speciellt sätt som måste åtlydas.

Men genom dopet så förs den döpte in i kristi familj. Dopet är också medlemsgrundande.

Svenska kyrkan är en Evangelisk-Luthersk kyrka där dess förhållande till tro och bekännelse och lära finns stadgad i Svenska kyrkans kyrkoordning.

Det finns med andra ord en mycket stark historisk utveckling sedan ca 500 år tillbaka. Detta är att ha en tydlig ställning.

Många andra frireligiösa samfund och även andra medlemsorganisationer har en historia som går tillbaka endast ungefär 100 år.

 

Det är just här som Karl-Johan gått fel. Han vill att Svenska kyrkan ska vara på ett visst sätt. De ska tycka på ett snävt sätt. De ska avkräva dess medlemmar en speciell syn. När kyrkan då har en helt annan syn än vad han tror är gällande så är det kyrkan som har fel och inte att hans syn kanske inte har reell grund i historia, bekännelse.

Här vill då jag som varit medlem i Svenska kyrkan i 55 år påstå att det här är frågeställningar som alltid diskuterats inom kyrkan och därmed också har kyrkan inom sig alltid haft en självkritisk syn. Synen är också att försöka hitta ett språk som kan föra fram evangeliet på ett språk och uttryckssätt som är relevant för människan där denne befinner sig i tid och kontext. Detta kanske inte passar alla människor för det är många gånger svårt att förändra sig själv och tänka i nya banor.

 

Litteraturen om vad som hänt inom Svenska kyrkan rent historiskt och med diverse olika ståndpunkter är omfattande.

Svenska kyrkan är också en öppen organisation där rapporter och statistik finns att hämta för var och en. Det är inte, som i en del andra samfund, stängda för oberoende analyser. Kyrkan är därmed öppen för ett kritiskt analys tänkande.

Tyvärr kommer detta dock ofta i skymundan för diverse subjektiva känslomässiga ”tyckanden”.

 

Svenska kyrkan står för sin tro och försöker förmedla denna i sin tid.

Svenska kyrkan är alltså inte osäkra på sin tro. Tro och bekännelse finns väldokumenterad.

Svenska kyrkan är alltid sökande, som tur är. DET är grunden som faktiskt Jesus själv säger.

Svenska kyrkans tro är inte luddig, utan står stark och välkomnar alla människor i kristi efterföljd.

Svenska kyrkan har tagit tydlig ställning i sin Evangeliska- Lutherska framtoning.

Svenska kyrkan har och har alltid reflekterat över sin roll och sin teologi.

 

MEN! Svenska kyrkan kanske inte står för något som Karl-Johan tycker att de skulle göra? Men det är ju en helt annan fråga.

Ingen skulle heller lyssna på om Karl-Johan ansåg att skärgårdsstiftelsen skulle tala om vägarnas skick och istället precisera sin uppgift som bilreparatörer eftersom de som bilreparatörer är luddiga. Olika organisationer, olika frågor.

Det går inte att se att en organisation med sin uppgift, sin teologi, sin historia, sina bekännelser, sina stadgar ska behöva ändra sig och ändra inriktning för att någon enskild medlem anser att de borde syssla med något annat.

I Svenska kyrkan får många olika synsätt plats. Dock inte alla frågor och inte heller det som inte ÄR Svenska kyrkan.

 

 

Karl-Johan anser också att folk flyr från Svenska kyrkan !

 

En mycket intressant och ofta förekommande åsikt.

Vart kommer den ifrån?Stämmer denna?

 

När man ser på antalet medlemmar måste man vara medveten om ifrån vilken nivå man utgår från.

Ja, det försvinner medlemmar från Svenska kyrkan. Men de försvinner från en mycket hög medlemsandel, nära 100 %.

Fortfarande är ca 70% av Sveriges befolkning medlemmar. Detta i en situation där befolkningen har många fler kristna inriktningar och även fler nya religioner finns nu i vårt nya pluralistiska samhälle.

Att tänka på är också att det ända sedan 60 år tillbaka varit tillåtet att välja religion i Sverige. Ändock har inte fler försvunnit ur Svenska kyrkan.

Sedan 13 år tillbaka är det inte en statskyrka och sedan 1996 är dopet medlemsgrundande i första hand.
Att det fortfarande är ca 70% som är kvar i SvK är fantastiskt. Vilken organisation kan uppvisa dessa siffror? Att betänka är också att alla frivillig/ medlems organisationer i Sverige minskar.

 

Karl-Johans syn på att folk flyr från Svenska kyrkan är därmed obsolet.

Karl-Johan, läs gärna också hur många som går i Gudstjänster, är engagerade i körer, konfirmation, dop etc så kommer du att finna att människor är mycket engagerade i Svenska kyrkan. Dock Ej tillräckligt många enligt mig. Jag vill naturligtvis att alla ska vara med

Men! De flyr inte.

 

HÄR kan man också läsa statistik om Svenska kyrkan.

SOM institutet rapporterar också om kyrkliga företeelser här.

 

Naturligtvis vill Jag att fler erkänner sig som Kristna. Men man måste också vara realistisk. Vi har i 2000 år kämpat för Guds rike så för mig får vi gärna kämpa i 2000 år till. Bara man försöker. Inte ger upp. Allt är självklart inte perfekt men det innebär inte att man ska svänga vimpeln efter varje nyck som någon enskild människa får för sig.