Diskrepans i uttrycksförmåga brukar jag….

….inte ofta bemöda mig med att ta upp, men jag gör idag ett undantag.

Som kommentar till ett föregående inlägg här på min blogg uppmanade ”Tema fattigdoms” krönikör Peter PC Carlsson mig att skriva på deras Fb sida istället och dessutom skulle han se till och ordna en kommentatorsfunktion på deras egen sajt.

Jag följde därmed hans råd och skrev en kort not om vad jag tyckte om hans krönika och dessutom länkade jag till min blogg. I en blogg tar jag och många andra ofta upp det som man har åsikter om. Bra eller dåligt. Det innebär inte alltid att man jämt ”måste” skriva på alla sajter som man läser diverse olika saker på. Här uppfattade jag det dock som så att Carlsson ville ha lite åsikter och respons på vad han skrivit just på Fb sidan. Därför gick jag honom då också till viljes. Det är därmed enbart Hans egen vilja som gjort att jag skrivit på Fb sidan!

Detta är noten jag skrev på Fb sidan:

”Att vi alla måste göra något åt fattigdomen står för mig helt klart. Vårt nuvarande tredjedelssamhälle är fruktansvärt osolidariskt. Krönikan som finns under ”temafattigdom” är dock oerhört onyanserad. Att ta en utgångspunkt i en MYCKET li…ten religiös konfession och därmed göra denna till måttstock för hela kristenheten är anmärkningsvärt och direkt provocerande mot kristenheten som sådan. I krönikan framhävs raljanta påståenden som saknar helt grund och det görs dessutom mycket onyanserade och implicita kopplingar mellan religiösa (vilken konfession de än tillhör) skolor och jmf med vilka som skulle deltaga i skolor drivna av nazistiska organisationer. Det här är ett mycket allvarligt påhopp på många av de organisationer som har samarbete med SENSUS. Anmärkningsvärt att en sådan krönika kan få förekomma på en av SENSUS administrerad sajt!”

Att få respons, kritik och även ibland mycket negativa kritiska åsikter om det man skriver i olika sammanhang hör till. Ofta får man också rätt onyanserade kommentarer utan relevans där känslorna utan analys drar iväg med kommentatorn. Detta tillhör diskussionen på nätet. Det är inte bra men man vänjer sig annars rätt fort 🙂 *suck*

Svaret från Peter PC Carlsson infördes i dag i punktform med kommentaren om att Jag visat ilska 🙂 och att mitt blogginlägg är svavelosande ;).

(rätt kul egentligen*s*)

Blogginlägget och mitt inlägg på Fb ”stoppafattigdomen” finns redogjort för. Det är upp till var och en att ha en åsikt om det är svavelosande och skrivet i ilska eller ett antal påpekanden om det som de facto står i krönikan och kunskapsdiskrepansen som tydligt står att finna där gentemot grunden ifråga om religiösa friskolor. Dessa har vi lagar, förordningar och kontrollmyndigheter som reglerinstrument för.

Att jag nu då ändock skriver om ämnet igen är att studieförbundet SENSUS står bakom organisationen Tema Fattigdom. Många religiösa organisationer använder sig av SENSUS. Frågan som därmed uppstår är om en krönika skrivet på ett sätt som de facto drar många religiösa (kristna) organisationer över en kam är förenligt med dess syfte. Tema Fattigdom har som syfte att arbeta emot inte bara ekonomisk fattigdom utan även social utsatthet/ utestänging. ”Tema fattigdom finns för att jobba för en delaktighet och tillhörighet i samhället.”

Kan man anse att krönikan av Peter PC Carlsson gynnar detta syfte?

Jag anser inte det.

Jag tar det därför igen eftersom Peter tydligen inte  har sett vad han har skrivit.

Peter börjar sin krönika med att påstå implicit i första stycket att inte religiösa skolor följer skollagen. Observera det uttrycksfulla utropet ”Jo tjena”.

Han anser sedan att själva idéen med en religiös friskola är att: ”en religiös skola är naturligtvis att man särskilt vill lyfta fram sin oöverträffliga idé på livets uppkomst och den herre, för det är alltid en herre, som styr och har skapat världen”. På Fb skriver han:”Själva idén för en religiös skola är naturligtvis att särskilt lyfta sin tro. Annars är ju själva grunden borta till varför man skall driva skolan själv”

Hur vet nu då Peter något sådant? Det finns många anledningar till att driva religiösa friskolor. Detta framkommer när man granskar ansökningar till att få starta skolor. Dessutom om man har observerat vad företrädare och även föräldrar (icke religiösa) till barn som går på dessa skolor brukar ange. Några argument brukar vara: Det förekommer minimalt med mobbning, ingen utslagning, ordning och reda, de som går där är studiemotiverade, det finns ett stort engagemang från föräldrarna, lärarna är betydligt mer engagerade etc.

Jag hoppar över den teologiska aspekten här eftersom Peter har tillstått att det finns ett kunskapsglapp där.

Peter fortsätter vidare med: ”Tanken på att det finns religiösa friskolor som skall tillhandahålla en neutral syn på andra religioner eller andra grenar av kristendomen är naturligtvis befängd”

Det här är ett anmärkningsvärt påstående. Han menar här att skollagen som stadgar vad barn i Sverige ska lära sig inte är tillämplig just på religiösa skolor och /eller att den inte följs. Därmed måste jag tyda honom som så att han inte anser att de tillsynsmyndigheter som finns inte sköter sitt jobb. Det kan man naturligtvis tycka. Men i Peters position kanske man ändå måste kunna visa på lite relevans. Här bör man dessutom observera att just den konfessionella biten i de flesta friskolor finns reglerade utanför den obligatoriska skoltiden. Det inverkar definitivt inte på det av lagen stadgat ifråga om kunskaper.

Huruvida Plymouthbröderna ska betraktas som en sekt kan och bör man naturligtvis diskutera. Det är dock en annan fråga. Möjligtvis har Peter grundläggande kunskaper om vad som det innebär att betecknas som en sekt och därmed gjort en ingående granskning om de är en sekt. (om Peter inte har de kunskaperna ska jag gladeligen visa honom på vilka kriterier som brukar behövas för att anses som en religiös sekt)

Peter skriver också : ”Barn till dessa sektmedlemmar, eller för den delen barn till en helt vanlig religiös mamma eller pappa,(mitt förtydligande) borde verkligen kunna få en plats där de möter världen utanför de religiösa väggarna. Dessa barn i dessa friskolor fråntas sina möjligheter att möte världen och andra barn utanför de religiösa staket som de välmenande föräldrarna omgärdat dem med. ”

Här vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Observera nu också att Peter i sitt svar på Fb säger att han inte vänder sig emot religiösa organisationer eller religiösa människor. Är inte religiösa organisationer, religiösa skolor uppbyggda av till största delen religiösa människor? Religiösa människor som dessutom är föräldrar.

 Har Peters skrivning här någon relevans för ett ideologiskt resonemang om friskolornas vara eller inte vara?

Just här är mitt påpekande om antalet religiösa i världen och i Sverige relevant. Dvs det finns en stor majoritet i världen som inte har Peters sekulärateistiska utgångslinje utan ser just sin religion som grunden i sitt liv och därmed är det  självklart också att ha skolor som motsvarar det man vill uppnå för sina barn. Genom att påpeka hur stora religionerna är i världen så visar jag på att de flesta barn som är religiösa umgås med alla slags människor. Det är en praktisk omöjlighet att större delen av jordens befolkning eller för den delen större delen av Sveriges befolkning skulle vara isolerade bakom staket.

Peter tar för givet att Hans syn på religion är den rådande för alla människor?

Även senare i stycke fem brister Peters teologiska kunskaper när han drar alla religiösa över en kam och påstår att skolbarnen blir drillade över hur skaparen gjorde och hur ond världen är. (obs Jag pratar här inte om Plymouthbröderna) Har detta med ett ideologiskt ställningstagande om vilka sorts friskolor vi ska ha?

Som jag påpekade i mitt förra blogginlägg i den här frågan så avslutar Peter med relevanta frågeställningar. Men de är inte rena frågeställningar utan utgår från konstateranden.

Jag avböjer att kommentera Peters ”syn på min blogg artikel” som han skriver i punktform på Fb. För en initierad läsare talar den nog bättre stående för sig själv än om jag ska kommentera det som han skriver 🙂

Återigen vill jag dock påpeka att den fattigdom som sprider sig i Sverige är viktigt att uppmärksamma. Här tror jag nog att Peter och Jag är överens. Utanförskapet är ett reellt problem i dagens samhälle men, och detta är viktigt, utanförskapet kan se olika ut utifrån vilken position man ser på det.

Jag vill dock avsluta med att jag anser att Peter i sin krönika och sitt inlägg på Fb visar på en syn som inte verkar för att ”jobba för en delaktighet och tillhörighet i samhället.”. Att göra generaliseringar utifrån sin bristande kunskapssyn angående religioner och ställa generaliserande diagnoser angående stora delar av de religiösa organisationerna, den religiösa människan och den religiösa skolan är inte ett sätt att verka för en delaktighet. Tillhörigheten i samhället finns redan för de flesta religiösa människor och de religiösa barnen. Dock spär den här sortens krönikor på det utanförskap som många barn börjar känna för att deras person och att deras tro inte respekteras från ateistiska tendenser i vårt samhälle. Jag har hört många ungdomar (och även vuxna) som känner sig ut tittade, utestängda, mobbade för att de råkar gå ut med att de har en tro.

Jag anser att det finns en tendens i samhället som inte har förmågan att vilja se vad religionen innebär och inte heller vill tilldela sig kunskapen om religiösa värderingar och hur stora delar av de religiösa organisationerna ser på samhället inklusive utbildning.

Peters krönika är ett exempel på den icke förståelse som finns mot religiösa uttryck, religiösa människor och även religiösa skolor.

Om Peter vill föra en ideologisk debatt om vi överhuvudtaget ska ha ideologiska, religiösa eller andra slags friskolor i Sverige är då organisationen ”Tema fattigdom” rätta forumet? Är det i linje med organisationens målsättning?

Återigen! Vad har Peters krönika i den av SENSUS organiserande organisationen ”Tema fattigdom” med det som organisationen ska stå för? Tar han upp fattigdomen? Tar han på ett relevant sätt upp ett utanförskap? Är det ett utanförskap om den största delen av befolkningen tillhör en ”grupp” och därmed vill ha skolor som lever upp till denna ”grupps” inställningar? Eller är det ett utanförskap om en del av samhället inte ”ser” den religiösa människan och dennes behov? (även fast denne i antal är den största gruppen)

”Tema fattigdom” beskriver vilka de ska vända sig till :

”Vi ser tre viktiga målgrupper för vårt arbete här:

  • Brukare, dvs de som drabbas av fattigdom och social utestängning.
  • Personer som arbetar med sociala frågor såväl inom det offentliga som i frivilligorganisationer.
  • Beslutsfattare.”

Har Peters krönika verkligen syftet inställt på dessa målgrupper ifråga om fattigdom eller utslagning/utestängning?

 Eller har Peter utgångspunkten i ett ideologiskt/ Politiskt resonemang angående vissa skolors vara eller icke vara vilket då inte har att göra med målsättningen att göra eller de målgrupper som ”Tema Fattigdom”  vill nå ?

Står SENSUS för en speciell ideologi/ politik?

GLÖM DOCK INTE DET ÖVER ALLT ÖVERSKUGGANDE: Vi har reell fattigdom i Sverige som Vi måste göra något åt! NU!