tänk FRIHET! LIKABERÄTTIGANDE! SOLIDARITET! MÄNNISKOVÄRDE!

När människor i andra länder på olika sätt gör motstånd i sin frustration kallar vi det demokrati, frigörelse, 68våren, Arabiska våren, kommunistfrihet, apartheitfrihet, frihetsuppror etc……..
Vi säger: Halleluja…hjälp dem…sträck ut handen….ge dem resurser…..pengar…vapen….Ställ upp! Gör något!

När en del på olika sätt försöker göra motstånd mot symptom och orättvisor i samhället och i sin frustration gör liknande saker här i Sverige så säger en del…oj vart är föräldraansvaret? Usch men sådär får de väl inte göra! Det är tidningarnas fel! Det är invandringens fel! Det är Alliansens fel! Det är sossarnas fel………

…..men tänk, tänk längre,  tänk FRIHET! LIKABERÄTTIGANDE! SOLIDARITET! MÄNNISKOVÄRDE!

 

DET ÄR VI…ALLA VI….VART VI ÄN ÄR….VILKA VI ÄN ÄR….som bär ansvaret för otryggheten i vårt samhälle. Ett samhälle kan i grunden inte fungera om det inte finns solidaritet mellan människorna. Vi bär ansvaret för den politik som ska föras! Vi bär ansvaret för vilken människosyn som ska vara dominerande! Vi bär alla ansvaret!

 

När vi tillsammans glömmer kärleken, respekten och solidariteten. Vad finns då kvar?

 

 

Annonser

Det måste tolkas ruttet!

 

Diskussionen om av Sverige anlitade tolkar från Afganistan mfl länder löper på.

Det är människor som oftast går med svensk militär personal på mycket riskfyllda uppdrag och blir en slags brygga mellan inhemsk befolkning och de utländska, svenska, militärerna. Utan tolkar kan det inte förekomma någon kommunikation över huvud taget.

Av inhemska motståndare blir dessa tolkar och deras familjer utsedda offer för hämnd. De har i dessa motståndares ögon kollaborerat med fienden. I Afganistan är också de flesta tolkarna tillhörande klaner som står mot ex Talibanerna. De är med andra ord ”dubbla” fiender och måste fly från sina hemområden.

Sveriges regering vill inte ge dessa tolkar och dess familjer asyl i Sverige med motiveringen att asyl kan enbart motiveras utifrån enskilda ställningstaganden och bedömningar. Dessutom måste asyl/ uppehållstillstånd sökas i Sverige. Detta innebär att tolkarna och dess familjer måste anlita människosmugglare för dyra pengar för att ta sig till Sverige och där inte ens vara säkra på att få stanna.

Är detta ett humant och rättsäkert sätt?

 

I Sverige har vi en 100 årig historia av kollektivt kämpande för människors rättigheter och rättigheter på arbetsmarknaden. Vi kom en bra bit på väg innan motkrafterna började röna framgång och framhävdade individualismens vilja och därmed slog in en kil i kollektivets kraft. Ensam är Inte stark.

Vi har i Sverige dock fackföreningar som kämpar både för individen och kollektivet. Varje gång en enskild arbetstagare får problem med sin arbetsgivare och hamnar utanför finns åtminstone en möjlighet till hjälp. Enligt min mening ett bra system för både arbetsgivare och arbetstagare.

För dessa tolkar som hjälper våra svenska soldater att inte mista livet  i främmande länder finns ingen fackförening som för deras talan. Sveriges regering kan med andra ort agera mot dessa arbetstagare som den värsta sortens arbetsgivare. Som en arbetsgivare som inte bryr sig om människorna bakom kostymerna/ uniformerna utan enbart tänker kortsiktigt ekonomiskt. Det finns ingen fackförening som höjer rösten.

Naturligtvis finns det möjligheter för regeringen att gå in och se över regelverket. Eller åtminstone se till så att dessa tolkar och deras familjer får komma till Sverige och härifrån försöka. Inte bara kasta ut dem på en lukrativ svart marknad för människohandlare.

Dessa tolkar har de facto riskerat sina liv i krigsområden för våra svenska medborgare.

Sveriges regering agerar som den värsta typen av utsugare som dessutom indirekt ger hjälp till demokratins motståndare och den människosmugglande maffian.

Här hemma ser vi en allt hårdare syn på människor från andra länder, människor med andra religioner, människor med annan hudfärg, människor med ”konstiga” namn. Nu kan vi konstatera att detta synsätt även sprider sig utanför tunnelbanan och vårt lands gränser.  Regeringen krattar tyvärr vägen.

Vi som svenskar borde lära oss solidaritet med andra människor igen. Vi måste återgå till ett synsätt där vi åtminstone försöker vara solidariska mot de som står oss nära. Tolkarna står oss nära. De har räddat våra militärer.

Vilka människor i andra delar av världen vill framöver ställa upp för Sverige och svensk personal utomlands när de vet att de enbart kommer att utnyttjas och sedan skickas ut på soptippen, ut till ovissheten, ut till döden?

Det här luktar lång väg! Det här måste tolkas som ruttet!

 

 

Apropå Juholt och socialdemokraterna!

Om ni inte redan har läst den så rekommenderar jag inlägget på DN debatt den 10 oktober av Peter Weiderud,
(ordförande för Socialdemokrater för Tro och Solidaritet (tidigare Broderskapsrörelsen)).

Ett insiktsfullt synsätt representerar han där fastän jag kanske ändå skulle vilja att frågan varför just socialdemokraterna betydligt mer än andra politiska strömningar drabbas av mediadreven. Vem kommer idag ihåg att vår statsminister anlitade svart städhjälp, att Carl Bildt många ggr borde få löpa gatlopp för hans konstiga affärer eller andra moderatpolitiker som är inblandade i diverse affärer med obetalda räkningar hit och dit. Varför ställs det så ohyggligt större krav på en socialdemokrat jämfört med en högerpolitiker? Är det enbart så enkelt som att vi ”alla” räknar med att högermännen (kvinnorna) är rufflare och därför inte blir förvånade?

Är det enbart så lätt att medborgarna ser en socialdemokrat som lite mer moralisk än en annan politiker? Är det verkligen ett synsätt som är gångbart när nu enbart ca 30% av väljarna röstar på (s)?

Kan det inte vara som så att exponeringen slår mer på en sosse än på högermännen? Har det verkligen ingen betydelse att ca 80% av mediamakten (och större procent av de tunga medierna) ligger med högeråsikter och ägs av privata maktsfärer och privata familjebildningar?

Någonstans måste socialdemokraterna och större delen av de som anser att social rättvisa och solidaritet är viktiga ingredienser ta sig en allvarlig funderare på hur den nutida mediaindustrin ska hanteras. Det är tydligt att den delen som har ”vänster” åsikter, och då vänster uttalas spyfullt av de som inte ser social rättvisa som något bra, inte får gehör för sina åsikter och sitt sätt att se på samhället och den vanliga människan.

Någonstans är det rätt fantastiskt att Juholt med några tarvliga felredovisningar angående bilersättningar  i ett  hektiskt liv får sådan enorm uppmärksamhet medan de beslutande högerpoilitikerna som skickar ner massor av människor i fattigdom och misär får fortsäta och fortsätta. Något är fel!

Vart har människovärdet tagit vägen? Vart har solidariteten tagit vägen?