Den färg grälla sörjan!

Sverige är en alliansfri neutral stat. Åtminstone på papperet. Under många decennier har det varit ett relativt samstämmigt synsätt från de flesta svenska politiska partier att Sverige så ska förbli.

I torsdags gick Folkpartiledaren tillika minister i den högerinriktade svenska alliansregeringen Jan Björklund ut tillsammans med sin Finländske? kollega Carl Haglund och sa att Sverige bör bli medlemmar i NATO. Den västeuropeiska försvars / krigspakten. Dvs Sverige skulle lämna sin genom historien väl grundade neutralitet.

Att gå med i NATO kanske inte är det stora beslutet utan det stora är om Sverige överhuvudtaget ska vara neutrala. Detta är i så fall en enorm förändring av hela vår försvars/krigs syn.

 

Det intressanta i detta är att Folkpartiledaren går ut med en representant för Finland och inte med sina allians korv grillande kollegor och föreslår en sådan enorm förändring av Sveriges blockövergränsande politik.

Jag blev därför intresserad av hur Björklunds kollegor i regeringen Reinfeldt tycker om att lämna den mycket välgrundade svenska neutralitetspolitiken.

Jag ställde därför frågan på twitter till Centern, Kristdemokraterna och Statsminister Reinfeldts egna parti Moderaterna: Tycker Ni att Sverige ska gå med i Nato?
Från Centern kom det:
”Vi har stämmobeslut på att vi vill se en utredning och den utredningen pågår nu”

Från Kristdemokraterna kom det:
”vi vill utreda för -och nackdelar med ett Natomedlemska””ungefär som vi gjorde inför EU medlemskap. Seriös politik kallas det”

Min  fråga blev:
”Tack för svar
När ämnar ni utreda frågan?
Ska Ni, regeringen el Riksdagen vara beställare av utredningen”

Svar från KD:
”vi vill att regeringen ska tillsätta en utredning.Vi driver denna fråga i valet.”

Min fråga blev då:
”Förlåt mitt försynta påpekande.
Ni är medvetna om att Ni ingår i regeringen? 😉
Ni själva kan alltså tillsätta utredningen!”

Svar från KD:
”ja, så är det men vi är fyra partier men vi driver på i frågan.”

Hur ställde sig då vår statsminister Reinfeldts parti Moderaterna till den enkla frågeställningen från en vanlig medborgare:
Det kan jag tyvärr inte säga att jag vet. De brydde sig inte om att svara. Jag skickade tom en påminnelse till dem men ingen hörde av sig. Självklart inget att hänga läpp för. Varför ska ett statsbärande parti som innehar regeringsmakten och statsministerposten överhuvudtaget bry sig om att svara en enkel medborgare ett valår som i år. Det finns ju så många enkla medborgare i vårt land som antagligen har så mycket konstiga frågor och det går naturligtvis inte att svara alla dessa medborgare. Eller?

På Moderaternas hemsida går dock att utläsa att DE är för ett medlemskap i NATO.
Tydligen dock inte så mycket FÖR så att minister Björklund kunde hitta en allianskollega som ville stå tillsammans med honom i ett krav på medlemskap i NATO utan han fick ringa Finland?
Här ser man ju diverse divergerande uppgifter från Allians regeringen. Det verkar inte helt självklart vilka åsikter REGERINGEN har ifråga om en sådan viktig fråga som om Sverige ska vara neutralitetsfritt eller inte.
Nu måste jag dock också säga att den ”rödgröna” oppositionen inte heller är riktigt ense i frågan. Men! DE är inte en Regering utan enbart ett gäng partier.

De ”rödgröna” brukar ju av alliansens företrädare hela tiden kallas den ”rödgröna röran” och så fort de säger något så säger någon allians representant ” ja men så där tycker ju inte ….(någon annan rödgrön)

 

Själva försöker alliansen skapa en myt om att DE är överens om allt. Men i ett valår så kommer det självklart fram att alla partier i alliansen har massor av frågor som de vill driva och där övriga regeringspartier inte är eniga med dem.
Ja just det ja…..ungefär som de där ”rödgröna” alltså!

 

Med andra ord egentligen ingen skillnad mellan de rödgröna och alliansen när det är valår och alla partier vill säga sitt och inte vara tvungna o hänga i Reinfeldts kjol och bakom minister Borgs tappade tofs.

 

Röd kommer ju från (s) och (v) färg och grön kommer ju från (mp) färg = rödgrön

 

Jag tyckte dock det där med färger var intressant och kollade upp vad regeringspartierna har för färger:
Moderaterna har, inte förvånande, Blått.

Folkpartiet har Blå och Orange? Sistnämnda färgen förvånade mig. Varför Orange? Är det för att det är en sörja av rött o gult? Lite obestämdbart?

Centerpartiet hade ju självklart Grönt. Inte förvånande för oss lite äldre som kommer ihåg när (c) verkligen förde en egen politik och inte en nyliberalism.

Kristdemokraterna har Vit, Blå och Grön. Hur de har fått in grönt där är en gåta. Kanske från Levi Pethrus uppenbarelse i den blommande skogen?

 

Om vi därför försöker få ihop Regeringens olika färger får vi därför en Blå, Vit, Grön, Orange utspridd färgpalett.

När vi då ser tillbaka på Regeringspartiernas svar (syn) på NATO och vår neutralitets politik så ser vi att Moderaterna och Folkpartiet är för en skrotad neutralitet. Centerpartiet vill själva utreda frågan och NATO medlemskapet och de anser att de just nu sysslar med det. Kristdemokraterna vill att Regeringen ska tillsätta en utredning om NATO och eftersom de själva sitter med i regeringen så anser de att DE driver frågan inom regeringen? Hm?

 

Ja..Jaha..vad ska man säga om detta?
Detta är naturligtvis också bara En fråga som särskiljer regeringen åt. Finns det kanske andra frågor? Vet Du någon annan fråga? Skriv gärna det till mig.

 

Vi måste kanske konstatera att Regeringen är en svåröverskådlig palett av divergerande färger. Inte bara i politiska färger utan även ifråga om åsikter som sinsemellan divergerar betydligt. En Blå Vit Grön Orange sörja kanske man kan säga!

En färg gräll sörja!

Alliansen framstår som den:

FÄRG GRÄLLA SÖRJAN!

 

Annonser

Enligt Helle Klein i P1 morgon så hör jag tydligen till gruppen ”konservativa” och jämförs därvidlag också med hemska åsikter!?

 

Enligt Helle Klein i P1 morgon så hör jag tydligen till gruppen ”konservativa”. (tydligen så är det oftast De som driver frågan Parti Opolitisk, enligt Helle.) Helle,s uttalande måste tolkas så. Detta  enbart för att jag vill ha en Parti Opolitisk inblandning i Svenska kyrkan. Dessutom jmf hon mig och alla andra som vill ha en PARTI OPOLITISK inblandning med den lilla gruppen frimodig kyrka (5% av kyrkomötet) som har FÖRSKRÄCKLIGA åsikter om bla kvinnor och homosexuella.

Vad inte Helle tycks förstå är att det just är begreppet PARTI Opolitiskt som säger vad det hela handlar om. Ingen politisk statsideologi ska bestämma över en fristående organisation. Det leder i så fall till en statskyrka eller än värre, synen kanske är inställd på en teokrati?
Helle och andra (s) representanter försöker hela tiden få det till att det inte går att vara opolitisk och därför ska det självklart gå att vara socialdemokrat och kyrkopolitisk aktiv. När det påpekas PARTI Opolitisk blir det då i (s) debattörers namn ”opolitisk”. Det är en stor skillnad mellan opolitisk och PARTI Opolitisk i en inomkyrklig organisations verksamhet.
Det går inte att säga att man engagerar sig som socialdemokrat i Partiet socialdemokraterna för att man personligen såsom kristen OCH socialdemokrat vill driva frågor. Det är PARTIET som driver frågorna. Det är PARTIET som bestämmer riktningen. I PARTIET sitter människor med ateistiska (icke religiösa) åsikter, människor med annan religion än den kristna, människor som ibland också är fientliga mot religion och alla dessa medverkar till beslutsfattande som PARTIET sedan ska driva i en KRISTEN organisation, nämligen Svenska kyrkan.
Observera att Vi INTE har personval i Svenska kyrkan!

Helle säger att inte Svenska kyrkan är en fotbollsklubb utan en demokratisk folkkyrka. Men låt då för Guds skull Kyrkan vara KYRKA! Låt Kyrkan föra fram det budskap den är till för. Budskapet som de facto utgår från Gud. Kyrkan ska inte vara lekplats för makthungriga politiska ideologi representanter.
Det handlar i grunden om för den reellt kristne om man ska ta socialismen (eller andra -ismer) in och förändra Guds hus och folk eller låta den ideologi som Gud och Kristus har gett oss vara verksam i Kyrkan.
Min inställning är att Guds ideologi ska få vara den ideologi som ska vara måttstocken i Guds eget hus!

 Det handlar dessutom (förhoppningsvis) om för den kristne människan  att ta sin tro och sin ideologi och föra ut Guds ord i världen och i världen kan detta gärna ta sig uttryck i en politisk ideologi som man vill ska förändra staten i den riktning som man själv såsom kristen tyder Guds ord.
Det borde inte för den reellt kristne vara att först ta en politisk ideologi och sedan försöka förändra Guds hus i enlighet med denna.
I Guds hus, kyrkan, måste Guds ideologi vara det verksamma verktyget.
Vi såsom människor är de lemmar som gör Guds vilja. Det är inte partier som är Guds lemmar.

 

Jag har stridit för jämställdhet, mot orättvisor, mot fattigdom, mot kapitalet i över 40 år.

Jag har varit engagerad i arbetarrörelsen i 30 år.

Jag har varit trogen den demokratiska socialismen i 35 år i val efter val.

 

NU är Jag tydligen ”konservativ”!

Detta för att JAG nu önskar ha en kyrka, en fristående organisation, FRI från Partiers olika statsbärande ideologiska inblandning i inomkyrkliga angelägenheter. Nu kallas Jag  ”Konservativ” och jämförs med små extrema grupper vars åsikter jag kämpat emot i hela mitt liv.

 

Nä du Helle. Botten napp! Skärpning!
Blir riktigt besviken på Dig när du för sådana svepande osympatiska omdömen om människor och  sådan ”fear” argumentation utan grund. Du kan betydligt bättre och rakare.

 

 

Efter en veckas tystnad så satt….

…han då äntligen där i sin första lite större och längre intervju, Löfven, socialdemokraternas ”nye” frälsare? 🙄

Som ivrig, jäktad Stockholmare märkte man kanske egentligen inte någon större skillnad när han nu satt där för att prata jämfört med den sista veckans tystnad. Det går inte fort för Löfven!

Själv funderar jag att hur ska karln egentligen klara sig mot retorikproffsen ReinBorg och deras små sladdisbarn i allianspartierna. Kommer verkligen Löfven att få en endaste syl i vädret i de olika debatter som komma skall?

Men kanske hans nära på tysta debatt teknik kan få människor i övriga delar av Sverige att känna igen sig? Kommer hans lilla saktfärdighet i talande att accentuera hans fundersamma tålmodiga trygga framtoning? Finns det möjligtvis en poäng i att se på en tankfull tryggis i motsats till de ivriga lejonhannarna i ReinBorgs konstellationen? 💡

Men kommer den ivriga, jäktade storstadsmänniskan verkligen sitta kvar och lyssna till Löfvens utläggningar. ❓ Hur rätt han ändock kanske har i sakfrågor så kan det ske att ingen märker detta för då har man redan hastat iväg till kaffebryggaren för att orka med att höra på den utdragna stakande sirapsrösten.

 

Kom det då fram något vettigt i intervjun? Egentligen inget nytt förutom då att de frågor som förenklas av media har en betydligt större vidd och bredd än vad de olika medieaktörerna kommer att bry sig om att rapportera. Naturligtvis finns det mer i Löfvens tal om att satsa på kvinnor och jämställdhet i arbetslivet än vad media vill rapportera. Eller vad media kan förstå!

 Som facklig företrädare är man alltid för jämställdhet! Det går inte att särskilja människor i arbetslivet pga av kön om man vill vara trovärdig facklig ordförande och ha en i grunden grundad måttstock i människors lika värde !  ❗

Samma sak gäller självklart för kärnkraften. Ska man avveckla kärnkraften och se på när jobb försvinner pga att det inte finns tillräckligt med energi eller ska man ta det i en takt som gör att både energiförsörjningen säkras och att jobben uppkommer.

Löfven har haft ETT slags jobb och som sådan måste man, som vi alla andra, se till just det intrresset som han då företräder och nu sitter han på en annan slags stol och måste vidga sina frågor och synsätt till att gälla andra. Egentligen inget konstigt med det men media kommer att leta efter förenklade förklaringar till allt.

 För inte ligger det väl i det allmänna intresset att kunna få information om den verkliga verkligheten utan allmänintresset är väl det intresse som media vill skapa för att kunna kalla det allmänintresse? Eller? :mrgreen:

 

 

 

 

Ja, så var då ”sossarna” på banan…….

…igen då! Kanske?

Den nye partiordföranden för socialdemokraterna har intagit inte bara talarstolen, utan också satt sig i skjutställning för att leda en hel politisk opposition mot de stora samhällsförändringar som har skett de senaste åren med en såkallad alliansregering, som på sitt sikte har skjutit in sig på de svaga, de fattiga, de sjuka och marginaliserade.

Löfven har ett tungt ansvar på sina axlar men han har åtminstone en grund i riktigt arbete till skillnad mot alliansens broilerpolitiker.

Nu är det upp till bevis för socialdemokraterna och den gamle arbetaren Löfven.

Det behövs riktiga arbetare i det samhälleliga livet.

Löfven sa mycket i sitt tal men inget direkt superslående eller revolutionerande. Kanske är det just hans uppmaning till att alla inom partiet måste arbeta tillsammans det som är mest symptomatiskt. En gammal klassisk facklig ståndpunkt. Tillsammans kan det göras under som inte en enskild kan åstadkomma. Kanske är just ett under det som behövs också?

Det är bara att önska Löfven och socialdemokraterna lycka till, för det behövs en politisk opposition som kan utmana den gällande politiska högermakten som har satt i system att förminska den enskilda människan och enbart ta upp pengarnas kraft som den enda moroten för mänskligt liv. Kanske kan tom begrepp som solidaritet, demokrati och omtanke om den ”lilla” människan komma på tal igen. Bara att hoppas att inte Löfven och socialdemokraterna glömmer Juholts upplyftande retorik om de fattiga barnen i Sverige och att politikerna faktiskt får en insyn i att vi nu har ett två tredjedelssamhälle där en mycket stor del av svenskarna är i fattigdom eller riskerar att hamna däri.

Lycka till Löfven……..synd bara att Du har en sådan taskig hockeylags smak 🙂

Så fick Juholt då nog av de fega hyenornas små bett!

Att Juholt överhuvudtaget orkade stanna kvar så länge som han ändå gjorde är snarast en mänsklig bragd. Att utsättas för så mycket skit, lögner, knivhugg och gamtuggande som han utsattes för borde överhuvudtaget  ingen  människa behöva uppleva ens på avstånd.

När Lena Melin, Aftonbladet och alla de andra små köttbitsgnagande hyenorna bestämmer sig för att sanningen inte är en riktig värdemätare för deras egna skriverier går tyvärr ingen människa säker. När Aftonbladet ansåg att Juholt fick för mycket pengar i hyresbidrag så var det bara bara så. Fastän verkligheten de facto var en helt annan och att många fler riksdagsmän från olika partigrupperingar hade gjort exakt samma sak och vid en granskning som gjordes av andra läskunniga människor faktiskt visade på att Aftonbladet och de andra hyenorna faktiskt ljög svenska folket rakt upp i ansiktet. Hela denna historia hittades på av tidningarna när redan Juholt hade fått utstå en hel massa oklara anklagelser redan.

Är det verkligen som så att vi människor är ansvariga för vad andra människor gör? Eller har gjort? Är det som så att om man nu råkar bli kär i en människa som har gjort dumheter innan man träffade denne ska man då få lida för detta? Ska man få utstå påhopp med utrop som att man då inte är pålitlig och att man gör dåliga val för att man råkar ha blivit kär i en människa som faktiskt redan har tagit sitt straff och sonat sitt brott.

Juholt råkade bli kär i en kvinna som hade förskingrat lite pengar, fått sitt straff och sonat sitt brott. Detta brott som varit innan hon träffat Juholt slogs nu upp i media och det blev nästan som att det var Juholt som var brottslingen. Och var han inte brottsling så var han ändå en man med dåligt omdöme som blivit kär i en sådan kvinna.

Men kära, kära hjärtanes. Hur många av oss svenska män är då inte totalt utan omdöme om vi ska börja nysta i vilka kvinnor som vi råkat bli kära i. Och kära , kära alla svenskar hur många kvinnor är då inte totalt omdömeslösa för att deras kärlek har fört dem till män med diverse olika förflutna. Eller för att vara konkret, kan någon av oss människor verkligen sägas vara omdömesgilla om vi ska utgå från vilka vi blivit kära i, eller umgåtts med, eller gjort affärer med, eller råkat diskutera gåtor på krogen med, eller …….ja ni förstår, var stoppar det!

Kan man säga att Statsministern är omdömesgill med en sådan kvinna som Filippa som gör så mycket konstigheter mot de fattiga. Ja just de ja..hon e ju moderatpolitiker och dessa förväntar vi oss att de gör så mycket konstigheter så det är ju självklart inget konstigt och därmed kan inte Statsministern vara omdömeslös. Annat är det med Juholt som råkade bli kär i en VANLIG kvinna som långt innan de träffats hade  råkat i svårigheter och gjort ett mindre brott, som sonat och straffats. Vem var det som pratade om att förlåta andra människor?

Nu hör inte jag till de som såg Juholt som något naturligt val  när han valdes men hans retorik var ändå lite uppfriskande jämfört med hans föregångare och helt klart behövs det några vassa, småroliga kontringsbenägna politiker för att utmana radarparet ReinBjörk som faktiskt utstrålar trygghet fastän deras politik skickar fler och fler människor ut i fattigdom och misär.

Det är också då på sin plats att konstatera att Juholt kanske inte var alldeles lyckad ibland i hans uttalanden och ställningstaganden. Det blev kanske lite för mycket skjutafrånhöftenutsagor ibland. Samtidigt var dessa små felskott inte speciellt allvarliga jämfört med andra politikers klavertramp och ibland fanns det också goda skäl till Juholts små felskott. Om vi eventuellt tittar på socialdemokraternas skuggbudget så har det framskymtats som att det skulle vara ett enormt stort misstag av Juholt. Är det verkligen det? Är det ett misstag att komma till sina egna led med ett förslag, höra på argument och därefter ta dessa till sig och ändra på det man vill lägga fram. Är det inte just en sådan situation som borde vara det naturliga inom politiken, att diskutera med sina egna? Nej, tydligen inte för de små knivhuggstickande egna ”kamraterna”, de fega ”judaspersonligheterna” som i olika sammanhang tydligt klargör att Juholt inte är lämplig men inte superdirekt vågar säga. De går  istället ut i media med sina kringelkrangelåsikter som gör att media kan gotta sig åt interna stridigheter och öppna dörren på vid gavel för motståndarsidan att hugga på.

Media som, till största delen, är privatägd i Sverige vill inte ha en stark socialdemokratisk ledare. Det är farligt för dem. De har nu visat sitt rätta ansikte och deras huggtänder har slitit en människas person i bitar och dessutom med benäget bistånd från inhemska ”quisllingar” inom socialdemokraterna åsamkat den, för det privata näringslivet hemska socialdemokratin, ett stort hugg i deras mittersta flank.

Men vi andra, vi vanliga människor behöver en stark motkraft mot de utsugandes skara och de avlönande mediamedlöparnas vildsinta lögner. Vi små, marginaliserade behöver inte rösta på sossarna för att förstå att om de nuvarande, på småfolket huggande allianspartierna, får fortsätta så kommer det snart inte handla om ett två tredjedels samhälle utan vi kommer att ha ett Sverige där fattigdomen står för 50% av befolkningen och de rikare har blivit än rikare. Därför behövs socialdemokratin.

Men då inte en socialdemokrati av det nuvarande slaget. De har nu ett behov av en stor självrannsakan och en återgång till grundpelarna i den socialdemokratiska ideologin. Ett oavbrutet utrop av stöd för mänskliga rättigheter, demokratiska förhållanden där man på något sätt måste komma tillrätta med medias oinskränkta makt att föra fram den politik som den anses behöva, ett skri för de fattiga, ett samhällsansvar som verkligen tar de marginaliserades utsatthet på allvar, en politik som byggs på solidaritet, som bryter upp den egocentrerade individualiteten och gör det möjligt för människor att bry sig om varandra, att kunna visa kärlek för andra utan att vara rädda för att inte ha mat för dagen, en kraftansamling mot de kommersiella krafterna och de utsugande marknadskarafterna. Det behövs en beskattning av de rika.

Socialdemokratin måste också inse att ett av deras absolut största misstag var att sälja ut sina stora kraftfulle media. Det politiska kriget vinns inte med argument, kunskap, övertygelse, passion och ideologi utan av vad man kan föra fram till folket genom media. Äger man inte media så äger man inte heller informationen.

Dessutom måste socialdemokratin komma tillrätta med sina egna personliga problem med de knivhuggande egna gamarna och i värsta fall göra en gammaldags ”utrensning”. För vad ska en sådan som Östros eller en sådan som Ylva i ett parti som genom sin historia har propagerat för solidaritet att göra.

Det är något som gått mycket snett inom de egna leden i sossarnas innersta. GÖR för böveln något drastiskt, NU!

Vi andra måste nog allvarligt tolka in och fundera över om vi har någon demokrati i Sverige idag. På papperet kan det se ut som att vi har fria val och en demokratisk process. Men har vi verligen det? Är det inte som så att den privata kommersiella kapitalistiska mediaindustrin och dess lakejer filtrerar så att vi inte får en saklig, objektiv bild av verkligheten? Och om vi inte har tillgång till saklig information från många olika källor med olika preferenser kan vi vanliga då verkligen ta ställning utifrån demokratiska förhållanden?

Hur ska vi komma tillrätta med medias lögnaktiga och mycket farliga verksamhet? Hur ska vi kunna ställa medias representanter till svars för de fel de begår och de övergrepp de mycket kalkylerande tycker sig kunna göra? Varför ska media styra vår politiska värld? Vart är vår demokrati på väg?

Men ”lilla”, ”lilla” mannen Juholt….

…..hur ini h…. klantig får man vara!

Det är bra att det nu startas en förundersökning om ”Juholtsaffären”. Detta för att på något sätt kunna vända på alla stenar och se till så att det inte kommer fram mer otrevligheter. Frågan bör dock ställas om media kommer att skriva lika mycket om Juholt om han blir helt friad. Min åsikt är att han aldrig kommer att bli friad. Ur rättslig synvinkel kan det bara bli tal om en eventuell nedläggning för att ”brott inte kan styrkas”. Däremot har namnet Juholt nu blivit förknippad med smussel, fifflande och girighet. Detta ÄVEN om det nu är som han själv säger, nämligen att det var frågan om misstag.

Det är mycket mänskligt att göra misstag. Det gör vi alla lite då och då. Ibland kan det också vara till fördel att medge och själv ta fram att man inte är helt perfekt. Det känner vi medborgare till genom oss själva, för vi gör alla lite små tokigheter, men problemet är att i medborgarnas ögon ska politikerna vara lite bättre än alla vi andra. Detta är samtidigt ett märkligt faktum enär massor av människor samtidigt är helt övertygade om att politiker roffar åt sig och försöker genom myglande undkomma det som drabbar oss vanliga. I Sverige har vi dock en någorlunda stark inställning till att politiker ska vara icke korrumperade. Annat är det i många andra länder där ”alla” förväntar sig att en politiker som kommer till makten har massa fuffens i bakgrunden. Kolla bara in Italien och Berlusconi.

Framförallt är den här frågan allvarlig för en socialdemokratisk chef vilken fortfarande vilar på gamla åsikter om att folkets män , och kvinnor, måste stå över det som andra människor från andra grupperingar anses utföra. Om en borgerlig, moderat, politiker hade gjort samma sak så hade det blivit ett himla liv en kort stund men sedan hade det mycket fort försvunnit bort i den gråzon som gör att vi medborgare många ggr tycker att politiker från högersidan räknar med ett fifflande och att när de blir påkomna  har det så att säga legat i luften redan. Men! En folkets man……*suck*

För ”folket” är antalet siffror på ”fifflandet” också avgörande. När det helt plötsligt talas om hundra tusentals kronor så är det mycket pengar för vanliga hyggliga medborgare. Skillnaden mellan de som tjänar mycket pengar och oss vanliga är nuförtiden också så stor så att det sker en automatisk segregering i att se på saker i och med beloppens storlek. Därmed  blir folkets män också dubbelt uppmärksammade i vanliga människors ögon. En högerpolitiker vet vi ju att de står för andra värden, andra ekonomiska möjligheter och därmed en annan syn på moral och möjligheter. En folkets man ska stå nära de han representerar.

Vi måste konstatera att Juholt varit otroligt klantig. Nu tror jag iofs att reglerna kan vara krångliga men detta är inte en ursäkt för att inte sätta sig in i regelverket, eller låta någon annan kolla upp det åt honom. Det här ställer också frågan vad i H-e har det socialdemokratiska partiet för ”underättelseorganisation”? Det borde vara en helt självklar sak att när Juholt, eller vilken annan person som helst, blir aktuell för en politisk position som ledare för Sveriges största parti och en eventuell regeringschefs position så måste ALLA  papper, historier och stenar vändas ut och in på. Det går inte bara att fråga de aktuella personerna vad de har haft för sig utan det handlar om att utomstående personer ska vända på allt och göra en objektiv bedömning över människans liv och leverne. Åtminstone för de närmast föregående 5 – 10 åren. Vad som har skett dessförinnan måste gå att förklara med att människor kanske ändrar sig och många lever ”nya” liv. Det är sorts förlåtelse syn. Det som dock har hänt i nutid kastar osvikligt mörka skuggor över den människans nuvarande förmåga och kompetens och dessutom över dem han representerar.

Här menar jag nu på att det Socialdemokratiska partiet faktiskt får stå upp och rannsaka sig själva med att ”vi har kollektivt inte ställt upp och kontrollerat allt och därmed inte heller stöttat Juholt”. Nu måste de tillsammmans med Juholt gå på offensiven,fördela ansvaret och starkt bemöta den hätska blodtörstande mediacirkusen som nu dragit igång.

….men men men…sakfrågan kvarstår dock. Hur i helskotta kan man vara så klantig Juholt!