Ang Kärrtorp och Liberalernas försåtliga användande av ord!

 

I helgen hölls en utlyst fredlig laglig demonstration i den södra Stockholmsförorten Kärrtorp.

 

En samling och demonstration mot den Nazism som i viss mån började få fotfäste i området. Nazistiska tecken o slagord hade sprejats på husväggar och skolor. Nazistiska organisationer hade setts träna militär anfallsteknik på Kärrtorps Idrotts plats.

 

I den rådande situationen ställde medborgarna i Kärrtorp upp för demonstrationen. I denna manifestation fanns människor med många olika politiska hemvister. Där fanns pensionärer, handikappade och barnfamiljer.

Olika uppgifter om antalet deltagare finns. Alltifrån ca 500 till ca 2000 personer hade kommit. Betydligt fler än vad organisationen linje17 hade räknat med. Demonstrationen gick rakt över gränserna och till de som vågar stå upp mot allt våld och mot den Nazizm och främlingsfientlighet som tyvärr sprider sig inom vårt land.

 

Den lagliga demonstrationen övervakades av 6-8 poliser. En normal styrka vid en lugn och laglig utlyst demonstration. Polisen ansåg inte att demonstratörerna i sig innebar något hot mot säkerheten eller ordningen.

 

När manifestationen hållit på ett tag anfalls den av ett gäng mörkt klädda maskerade individer som skrek slagord och dessutom var utrustade med påkar, diverse andra tillhyggen och glasflaskor som de utan urskiljning kastade in bland alla människor däribland pensionärerna och alla barn. Viss kalabalik uppstod och människor flydde in i affärer för att undkomma allt som kastades på dem. När den första kalabaliken lagt sig samlade sig de fredliga lagliga demonstranterna och gick emot de maskerade Nazisterna.

I den fredliga demonstrationen bland alla barnfamiljer och pensionärer fanns även människor med erfarenhet av sammandrabbningar men som nu var där i helt fredliga avsikter. De tog nu täten och drabbade samman med de anfallande Nazisterna och, tyvärr, även tillfogade dessa viss skada.

 

Enligt Min mening är detta angrepp av Nazisterna, gm organisationen Svenska motståndsrörelsen, en tydlig markering mot vårt demokratiska samhälle. När vi inte kan samlas i fredliga lagliga utlysta demonstrationer längre utan att riskera våra barn och gamlas liv så har det gått mycket långt.
Vårt samhälles hela struktur är i fara!

 

Reaktionerna mot Nazisterna har varit hård. Men inte överallt.

Liberaler har genom historien stått i förgrunden med socialister för att bekämpa organisationer och politiska ideologier som inverkar på vår frihet. De har ställt upp mot Nazismen och olika fascistiska yttringar. De liberala tidningarna har många gånger gått i bräschen mot antidemokratiska rörelser.

 

Jag blir nu förvånad över att många som anser sig vara liberaler och även konservativa nu försöker tona ner denna attack mot vår demokrati genom att använda ord som ska beskriva verkligheten som att det var två parter som drabbades samman och att dessa var likadana våldsverkare. Flera liberaler och liberalmedia har använt uttryck som negligerar det allvarliga hotet.

 

Expressen beskriver denna attack mot vår demokrati som ”oroligheter” och ”tumult”!

Expressen har sedermera nyanserat de attackerande våldsverkarna som Nazister.

SvD skriver att de Nazister som attackerade var från ”högerkanten”?

SvD rubricerar det som ”Nazistbråk”?

I Tv och Radio har det också, som vid andra tillfällen, beskrivits i undanglidande ordalag och begrepp som inte beskriver de våldsbejakande gruppernas agenda på ett relevant sätt.

 

Ovanstående är bara en liten del av all det som skrivits om Kärrtorp men påfallande ofta är rapporteringen undvikande vad detta egentligen handlar om och man försöker använda ord och uttryck som för tankarna till ett negligerande av det allvarliga i attackerna.

Det här är militära attacker som har till syfta att skada och skrämma vanliga medborgare. Detta måste upp till ytan!

Det måste beskrivas för vad det är!

 
En av alla liberaler som nu tyvärr försöker smita ifrån sitt liberala ansvar är Fredrik Segerfeldt som på sin blogg ”metrobloggen” skriver under rubriken ”dags att sluta med dubbla måttstockar mot terror”.

Där beskriver han händelserna i Kärrtorp och drar ett likhetstecken med att två tjänstemän på Arbetsförmedlingen i Skåne blivit attackerade av en ”odemokratisk vänstergrupp”.

Budskapet, som jag uppfattar det, handlar om att vi måste reagera mot ”terrorhandlingar” oavsett från vilket politiskt håll det kommer ifrån. Det ÄR en viktig synvinkel. Själv är jag emot våld överhuvudtaget så just detta kan jag hålla med om.

Men! Och detta är viktigt. Vi måste nyansera varför våldet uppkommer, vilka som står för det och syftet med våldet. Jag går inte in på den vänsterextrema gruppens syfte med att attackera två tjänstemän, vilket i och för sig verkar helt befängt. Mitt syfte är istället att belysa vad Fredrik Segerfeldt gör för koppling med de ord och uttryck som han använder.
Fredrik påstår från sin liberala ståndpunkt att demonstrationen i Kärrtorp var en ”antirasist manifestation med tydliga vänsterförtecken” Förutom att jag hellre använder ordet ”motrasist” istället för ordet ”anti” så ser vi att Fredrik här mycket försåtligt implementerar ordet ”vänsterförtecken”. Detta har stor betydelse.

Om man nu verkligen ska påstå att organisatörerna av den lagliga demonstrationen, linje17, står för ”vänsterförtecken” bör man objektivt kunna föra detta i hamn. Dessutom bör man nog med tanke på vilka människor som deltog i demonstrationen MOT Nazism vara försiktig med att kalla alla dessa människor som att de skulle ha ”vänsterförtecken”. Demonstrationen, som jag tidigare påtalat, samlade människor från många delar av samhället och med många olika politiska åsikter. Dessutom mer av lokal familjedemonstration.

Den gemensamma nämnaren var MOT Nazismen.

 

Det försåtliga i Fredriks användande av ”vänsterförtecken” är dock ännu mer det att han sedermera i blogginlägget tar upp de vänsterextrema som attackerade de två tjänstemännen i Skåne. Här etablerar han för läsaren sammankopplingen mellan ”vänsterförtecken” i den fredliga demonstrationen i Kärrtorp med ”vänster” terrorattacken i Skåne.

Detta är ett grepp som för läsaren intuitivt kommer att stå som likhetstecken mellan de två händelserna.

Fredrik skriver också ”Att bägge sidor var beväpnade och förberedda på våldsamma sammandrabbningar är dock tydligt.”

I de flesta media, även liberal media, framkommer det mycket tydligt att demonstrationen som sådan var en fredlig manifestation. Det accentueras dessutom av att det var många barnfamiljer, pensionärer, handikappade närvarande. Intervjuer med deltagare visar klart på att de absolut flesta av de samlade var där för att visa sin motvilja mot Nazismen i deras kvarter och att de dessutom inte hade någon stor demonstrationsvana. Här beskriver den liberale Fredrik det som att den fredliga gruppen lokala invånare i Kärrtorp var beväpnade och beredda på sammandrabbningar? Märkligt? Varför beskriver han det så? Vad är syftet?

Den tydligt Nazistiska våldsbejakande gruppen som anfaller den fredliga, lagliga demonstrationen eller som Fredrik vill kalla den ”demonstration med vänsterförtecken” är dock helt klart beväpnade och har ett syfte. Syftet som Fredrik vill spela på kan inte vara annat än att det här är två grupper på olika sidor av planhalvan och de får då skylla sig själva. Att han sedan redovisar att många blev med rätta upprörda över överfallet på den fredliga demonstrationen förtar inte den berättarteknik som han sedan ämnar spela på när han jämför den Nazistiska attacken med attacken av två ”vänstersympatisörer” i Skåne. Fredrik Segerfeldt har redan för läsaren etablerat sambandet vänsterförtecken, beväpnad, sammandrabbning med den förskräckliga händelsen i Skåne. Han jämställer Nazismens attack mot en slags vänsterrörelse med en slags vänsterrörelse som attackerar oskyldiga.

Ett mycket fult knep! Ett knep som förtar det hemska angreppet på den lagliga fredliga utlysta demonstrationen.

 

Fredrik och jag är dock helt eniga om det sista stycket i hans blogginlägg. Men jag menar på att för att vi ska nå dit måste det finnas en reflektion om vad för slags våld det handlar om, vilka som använder det och vilket syftet är. Att jämställa fredliga, vänster eller icke vänster, demonstranter med extremister på vänsterkanten gynnar inte en sådan utveckling. Inte ens om man sedan påstår att det var Nazister som anföll och oskyldiga kom i kläm!

Att däremot fördöma våld från vilket håll det kommer ifrån är viktigt. Tillsammans måste vi stå upp för demokratiska värderingar och dit hör inte våld.

Liberaler i Sverige, och media i Sverige, bör ta sig en funderare på vad för slags ord och begrepp de använder för att beskriva händelser. Liberalernas avsky mot all slags vänster får inte stå i vägen mot alla människors kamp för vår demokrati.

 

Vi måste, oavsett politisk hemvist i många frågor, stå enade mot Nazism och fascistiska förtecken

 

 

 

 

Efter en veckas tystnad så satt….

…han då äntligen där i sin första lite större och längre intervju, Löfven, socialdemokraternas ”nye” frälsare? 🙄

Som ivrig, jäktad Stockholmare märkte man kanske egentligen inte någon större skillnad när han nu satt där för att prata jämfört med den sista veckans tystnad. Det går inte fort för Löfven!

Själv funderar jag att hur ska karln egentligen klara sig mot retorikproffsen ReinBorg och deras små sladdisbarn i allianspartierna. Kommer verkligen Löfven att få en endaste syl i vädret i de olika debatter som komma skall?

Men kanske hans nära på tysta debatt teknik kan få människor i övriga delar av Sverige att känna igen sig? Kommer hans lilla saktfärdighet i talande att accentuera hans fundersamma tålmodiga trygga framtoning? Finns det möjligtvis en poäng i att se på en tankfull tryggis i motsats till de ivriga lejonhannarna i ReinBorgs konstellationen? 💡

Men kommer den ivriga, jäktade storstadsmänniskan verkligen sitta kvar och lyssna till Löfvens utläggningar. ❓ Hur rätt han ändock kanske har i sakfrågor så kan det ske att ingen märker detta för då har man redan hastat iväg till kaffebryggaren för att orka med att höra på den utdragna stakande sirapsrösten.

 

Kom det då fram något vettigt i intervjun? Egentligen inget nytt förutom då att de frågor som förenklas av media har en betydligt större vidd och bredd än vad de olika medieaktörerna kommer att bry sig om att rapportera. Naturligtvis finns det mer i Löfvens tal om att satsa på kvinnor och jämställdhet i arbetslivet än vad media vill rapportera. Eller vad media kan förstå!

 Som facklig företrädare är man alltid för jämställdhet! Det går inte att särskilja människor i arbetslivet pga av kön om man vill vara trovärdig facklig ordförande och ha en i grunden grundad måttstock i människors lika värde !  ❗

Samma sak gäller självklart för kärnkraften. Ska man avveckla kärnkraften och se på när jobb försvinner pga att det inte finns tillräckligt med energi eller ska man ta det i en takt som gör att både energiförsörjningen säkras och att jobben uppkommer.

Löfven har haft ETT slags jobb och som sådan måste man, som vi alla andra, se till just det intrresset som han då företräder och nu sitter han på en annan slags stol och måste vidga sina frågor och synsätt till att gälla andra. Egentligen inget konstigt med det men media kommer att leta efter förenklade förklaringar till allt.

 För inte ligger det väl i det allmänna intresset att kunna få information om den verkliga verkligheten utan allmänintresset är väl det intresse som media vill skapa för att kunna kalla det allmänintresse? Eller? :mrgreen:

 

 

 

 

Apropå Juholt, tabbar och Statsministerns tavlor!

Nu sitter mediarepresentanter i alla slags morronsoffor, kvällsTV debatt stolar och bakom diverse studiopulpetar och försöker desperat försvara att media naturligtvis inte har gjort något fel i deras granskning av Juholt. De har ju bara försökt belysa vissa misstag som Juholt gjort? Så gör ju media och det är deras uppgift att gräva fram saker. Fortfarande sitter också mediarepresentanter och påstår att exempelvis Juholt,s hyresaffär skulle vara felaktig fastän det är bevisat att han inte gjort något fel. För media är det svårt, hemsk mycket svårt att erkänna sina misstag, fsatän de gärna vill att de som granskas ska erkänna sina ”misstag” och gärna då ”misstag” som egentligen inte är några misstag. Hm hm hm…  😮

Är det sådan här journalistik vi vill ha? Är det ett allmänt intresse att koncentrera sin mediabevakning på i princip endast en person? Borde det inte vara som så att bevakningen borde vara lika för alla betydande politiker?

 

Att moderaterna ofta kommer undan är ingen hemlighet. Och att media till stor del ägs av stödtrupper till moderaterna är inte heller någon hemlighet. Men den lilla spillra av press som inte tillhör den kapitalistiska sektorn och måste springa deras herrars ärenden gör de sitt jobb?  Borde inte de i rimlighetens namn mycket starkare belysa exempelvis Reinfeldts tavlor? ❓

Alliansfritt sverige har listat en del tavlor här. Likaså är Dagens arena inne på samma spår här.

 

Jag har ingen möjlighet att kolla alla uppgifterna men tycker ändå att det är intressant att det åtminstone finns vissa som vill visa på hur det politiska klimatet ser ut och att inte samma regler gäller för ReinBorg och moderaterna som för Juholt. Läs ovanstående och tänk till! 🙂

 

 

Så fick Juholt då nog av de fega hyenornas små bett!

Att Juholt överhuvudtaget orkade stanna kvar så länge som han ändå gjorde är snarast en mänsklig bragd. Att utsättas för så mycket skit, lögner, knivhugg och gamtuggande som han utsattes för borde överhuvudtaget  ingen  människa behöva uppleva ens på avstånd.

När Lena Melin, Aftonbladet och alla de andra små köttbitsgnagande hyenorna bestämmer sig för att sanningen inte är en riktig värdemätare för deras egna skriverier går tyvärr ingen människa säker. När Aftonbladet ansåg att Juholt fick för mycket pengar i hyresbidrag så var det bara bara så. Fastän verkligheten de facto var en helt annan och att många fler riksdagsmän från olika partigrupperingar hade gjort exakt samma sak och vid en granskning som gjordes av andra läskunniga människor faktiskt visade på att Aftonbladet och de andra hyenorna faktiskt ljög svenska folket rakt upp i ansiktet. Hela denna historia hittades på av tidningarna när redan Juholt hade fått utstå en hel massa oklara anklagelser redan.

Är det verkligen som så att vi människor är ansvariga för vad andra människor gör? Eller har gjort? Är det som så att om man nu råkar bli kär i en människa som har gjort dumheter innan man träffade denne ska man då få lida för detta? Ska man få utstå påhopp med utrop som att man då inte är pålitlig och att man gör dåliga val för att man råkar ha blivit kär i en människa som faktiskt redan har tagit sitt straff och sonat sitt brott.

Juholt råkade bli kär i en kvinna som hade förskingrat lite pengar, fått sitt straff och sonat sitt brott. Detta brott som varit innan hon träffat Juholt slogs nu upp i media och det blev nästan som att det var Juholt som var brottslingen. Och var han inte brottsling så var han ändå en man med dåligt omdöme som blivit kär i en sådan kvinna.

Men kära, kära hjärtanes. Hur många av oss svenska män är då inte totalt utan omdöme om vi ska börja nysta i vilka kvinnor som vi råkat bli kära i. Och kära , kära alla svenskar hur många kvinnor är då inte totalt omdömeslösa för att deras kärlek har fört dem till män med diverse olika förflutna. Eller för att vara konkret, kan någon av oss människor verkligen sägas vara omdömesgilla om vi ska utgå från vilka vi blivit kära i, eller umgåtts med, eller gjort affärer med, eller råkat diskutera gåtor på krogen med, eller …….ja ni förstår, var stoppar det!

Kan man säga att Statsministern är omdömesgill med en sådan kvinna som Filippa som gör så mycket konstigheter mot de fattiga. Ja just de ja..hon e ju moderatpolitiker och dessa förväntar vi oss att de gör så mycket konstigheter så det är ju självklart inget konstigt och därmed kan inte Statsministern vara omdömeslös. Annat är det med Juholt som råkade bli kär i en VANLIG kvinna som långt innan de träffats hade  råkat i svårigheter och gjort ett mindre brott, som sonat och straffats. Vem var det som pratade om att förlåta andra människor?

Nu hör inte jag till de som såg Juholt som något naturligt val  när han valdes men hans retorik var ändå lite uppfriskande jämfört med hans föregångare och helt klart behövs det några vassa, småroliga kontringsbenägna politiker för att utmana radarparet ReinBjörk som faktiskt utstrålar trygghet fastän deras politik skickar fler och fler människor ut i fattigdom och misär.

Det är också då på sin plats att konstatera att Juholt kanske inte var alldeles lyckad ibland i hans uttalanden och ställningstaganden. Det blev kanske lite för mycket skjutafrånhöftenutsagor ibland. Samtidigt var dessa små felskott inte speciellt allvarliga jämfört med andra politikers klavertramp och ibland fanns det också goda skäl till Juholts små felskott. Om vi eventuellt tittar på socialdemokraternas skuggbudget så har det framskymtats som att det skulle vara ett enormt stort misstag av Juholt. Är det verkligen det? Är det ett misstag att komma till sina egna led med ett förslag, höra på argument och därefter ta dessa till sig och ändra på det man vill lägga fram. Är det inte just en sådan situation som borde vara det naturliga inom politiken, att diskutera med sina egna? Nej, tydligen inte för de små knivhuggstickande egna ”kamraterna”, de fega ”judaspersonligheterna” som i olika sammanhang tydligt klargör att Juholt inte är lämplig men inte superdirekt vågar säga. De går  istället ut i media med sina kringelkrangelåsikter som gör att media kan gotta sig åt interna stridigheter och öppna dörren på vid gavel för motståndarsidan att hugga på.

Media som, till största delen, är privatägd i Sverige vill inte ha en stark socialdemokratisk ledare. Det är farligt för dem. De har nu visat sitt rätta ansikte och deras huggtänder har slitit en människas person i bitar och dessutom med benäget bistånd från inhemska ”quisllingar” inom socialdemokraterna åsamkat den, för det privata näringslivet hemska socialdemokratin, ett stort hugg i deras mittersta flank.

Men vi andra, vi vanliga människor behöver en stark motkraft mot de utsugandes skara och de avlönande mediamedlöparnas vildsinta lögner. Vi små, marginaliserade behöver inte rösta på sossarna för att förstå att om de nuvarande, på småfolket huggande allianspartierna, får fortsätta så kommer det snart inte handla om ett två tredjedels samhälle utan vi kommer att ha ett Sverige där fattigdomen står för 50% av befolkningen och de rikare har blivit än rikare. Därför behövs socialdemokratin.

Men då inte en socialdemokrati av det nuvarande slaget. De har nu ett behov av en stor självrannsakan och en återgång till grundpelarna i den socialdemokratiska ideologin. Ett oavbrutet utrop av stöd för mänskliga rättigheter, demokratiska förhållanden där man på något sätt måste komma tillrätta med medias oinskränkta makt att föra fram den politik som den anses behöva, ett skri för de fattiga, ett samhällsansvar som verkligen tar de marginaliserades utsatthet på allvar, en politik som byggs på solidaritet, som bryter upp den egocentrerade individualiteten och gör det möjligt för människor att bry sig om varandra, att kunna visa kärlek för andra utan att vara rädda för att inte ha mat för dagen, en kraftansamling mot de kommersiella krafterna och de utsugande marknadskarafterna. Det behövs en beskattning av de rika.

Socialdemokratin måste också inse att ett av deras absolut största misstag var att sälja ut sina stora kraftfulle media. Det politiska kriget vinns inte med argument, kunskap, övertygelse, passion och ideologi utan av vad man kan föra fram till folket genom media. Äger man inte media så äger man inte heller informationen.

Dessutom måste socialdemokratin komma tillrätta med sina egna personliga problem med de knivhuggande egna gamarna och i värsta fall göra en gammaldags ”utrensning”. För vad ska en sådan som Östros eller en sådan som Ylva i ett parti som genom sin historia har propagerat för solidaritet att göra.

Det är något som gått mycket snett inom de egna leden i sossarnas innersta. GÖR för böveln något drastiskt, NU!

Vi andra måste nog allvarligt tolka in och fundera över om vi har någon demokrati i Sverige idag. På papperet kan det se ut som att vi har fria val och en demokratisk process. Men har vi verligen det? Är det inte som så att den privata kommersiella kapitalistiska mediaindustrin och dess lakejer filtrerar så att vi inte får en saklig, objektiv bild av verkligheten? Och om vi inte har tillgång till saklig information från många olika källor med olika preferenser kan vi vanliga då verkligen ta ställning utifrån demokratiska förhållanden?

Hur ska vi komma tillrätta med medias lögnaktiga och mycket farliga verksamhet? Hur ska vi kunna ställa medias representanter till svars för de fel de begår och de övergrepp de mycket kalkylerande tycker sig kunna göra? Varför ska media styra vår politiska värld? Vart är vår demokrati på väg?

Men ”lilla”, ”lilla” mannen Juholt….

…..hur ini h…. klantig får man vara!

Det är bra att det nu startas en förundersökning om ”Juholtsaffären”. Detta för att på något sätt kunna vända på alla stenar och se till så att det inte kommer fram mer otrevligheter. Frågan bör dock ställas om media kommer att skriva lika mycket om Juholt om han blir helt friad. Min åsikt är att han aldrig kommer att bli friad. Ur rättslig synvinkel kan det bara bli tal om en eventuell nedläggning för att ”brott inte kan styrkas”. Däremot har namnet Juholt nu blivit förknippad med smussel, fifflande och girighet. Detta ÄVEN om det nu är som han själv säger, nämligen att det var frågan om misstag.

Det är mycket mänskligt att göra misstag. Det gör vi alla lite då och då. Ibland kan det också vara till fördel att medge och själv ta fram att man inte är helt perfekt. Det känner vi medborgare till genom oss själva, för vi gör alla lite små tokigheter, men problemet är att i medborgarnas ögon ska politikerna vara lite bättre än alla vi andra. Detta är samtidigt ett märkligt faktum enär massor av människor samtidigt är helt övertygade om att politiker roffar åt sig och försöker genom myglande undkomma det som drabbar oss vanliga. I Sverige har vi dock en någorlunda stark inställning till att politiker ska vara icke korrumperade. Annat är det i många andra länder där ”alla” förväntar sig att en politiker som kommer till makten har massa fuffens i bakgrunden. Kolla bara in Italien och Berlusconi.

Framförallt är den här frågan allvarlig för en socialdemokratisk chef vilken fortfarande vilar på gamla åsikter om att folkets män , och kvinnor, måste stå över det som andra människor från andra grupperingar anses utföra. Om en borgerlig, moderat, politiker hade gjort samma sak så hade det blivit ett himla liv en kort stund men sedan hade det mycket fort försvunnit bort i den gråzon som gör att vi medborgare många ggr tycker att politiker från högersidan räknar med ett fifflande och att när de blir påkomna  har det så att säga legat i luften redan. Men! En folkets man……*suck*

För ”folket” är antalet siffror på ”fifflandet” också avgörande. När det helt plötsligt talas om hundra tusentals kronor så är det mycket pengar för vanliga hyggliga medborgare. Skillnaden mellan de som tjänar mycket pengar och oss vanliga är nuförtiden också så stor så att det sker en automatisk segregering i att se på saker i och med beloppens storlek. Därmed  blir folkets män också dubbelt uppmärksammade i vanliga människors ögon. En högerpolitiker vet vi ju att de står för andra värden, andra ekonomiska möjligheter och därmed en annan syn på moral och möjligheter. En folkets man ska stå nära de han representerar.

Vi måste konstatera att Juholt varit otroligt klantig. Nu tror jag iofs att reglerna kan vara krångliga men detta är inte en ursäkt för att inte sätta sig in i regelverket, eller låta någon annan kolla upp det åt honom. Det här ställer också frågan vad i H-e har det socialdemokratiska partiet för ”underättelseorganisation”? Det borde vara en helt självklar sak att när Juholt, eller vilken annan person som helst, blir aktuell för en politisk position som ledare för Sveriges största parti och en eventuell regeringschefs position så måste ALLA  papper, historier och stenar vändas ut och in på. Det går inte bara att fråga de aktuella personerna vad de har haft för sig utan det handlar om att utomstående personer ska vända på allt och göra en objektiv bedömning över människans liv och leverne. Åtminstone för de närmast föregående 5 – 10 åren. Vad som har skett dessförinnan måste gå att förklara med att människor kanske ändrar sig och många lever ”nya” liv. Det är sorts förlåtelse syn. Det som dock har hänt i nutid kastar osvikligt mörka skuggor över den människans nuvarande förmåga och kompetens och dessutom över dem han representerar.

Här menar jag nu på att det Socialdemokratiska partiet faktiskt får stå upp och rannsaka sig själva med att ”vi har kollektivt inte ställt upp och kontrollerat allt och därmed inte heller stöttat Juholt”. Nu måste de tillsammmans med Juholt gå på offensiven,fördela ansvaret och starkt bemöta den hätska blodtörstande mediacirkusen som nu dragit igång.

….men men men…sakfrågan kvarstår dock. Hur i helskotta kan man vara så klantig Juholt!