Har sista dagarna pratat med ett gäng (M)oderater av diverse slag.

 

Är nästan avundsjuk på dem.

Med deras enorma förmåga att ha naturligt mörka glasögon för hur det ser ut i Sverige så kan de säkert sova gott om nätterna utan sovmask.
DE drabbas ju inte! Och DET är ju det viktiga!

Tyvärr kan jag inte slå ifrån mig de hemska bilderna av ett segregerat Sverige så jag måste ha sovmask för de hemska bilderna av främmandefientlighet, fattiga gamla pensionärer, 25% kvinnliga pensionärer som lever på existensminimum, de 85000% som är Utförsäkrade från sjukförsäkringen, de 40000 i FAS3 åtgärder, de ca 120 000 som har gått ner i arbetstid för att kunna ta hand om sina sjuka o gamla släktingar för staten sparat in på vården, den ökande arbetslösheten, alla ungdomar som aldrig får jobb, bostadsbristen där framförallt unga får bo kvar hemma tills de är 30 år, alla hyresrätter som försvinner vilket gör det omöjligt för låginkomsttagare och de marginaliserade att få någonstans att bo, all hemlöshet, alla tiggarna på våra trottoarer, alla barn i skolorna som inte får den undervisning som de borde få för o klara sig i livet, de ca 13% av unga elever som går ur skolan utan slutbetyg, alla de som aldrig får gå på restaurang, alla flyktingar som flyr för sina liv o hoppas på Sverige, alla de som drabbas o utnyttjas på sina arbeten för att arbetsrätten har urholkats så det inte finns något skydd längre, alla de som bor i vissa förorter som vet att de kommer att dö ca 10 år tidigare än de i ex Danderyd mm………

Men jag sover hellre med sovmask än sover gott i mitt egoistiska bubbel jag som förnekar det enorma skiftet i synen på MÄNNISKAN som skett nu för DET drabbar ju inte den MAN som har jobb, inte några barn, inte tar hand om sina gamla föräldrar, inte har någon sjukdom, inte har värk varje dag, inte oroar sig över sin o sina barns försörjning , har råd att gå på krogen flera ggr i veckan, tycker det är jobbigt när folk påpekar fakta o vill inte höra o prata ”politik”, som anser att ”de andra får väl klara sig själva”, som vill ha mindre skatter för det är svårt att klara sig på 40000/mån, som vill att företagen ska ha mindre skatt för de kanske kommer att starta företag någon gång, som vill se mindre bensinpris för deras stora bilar drar ju rätt mycket, som inte vill ha tiggare på våra trottoarer för det är ju inte trevligt med dem sittande där och de kommer ju från annat land, inte vill se massa nya människor till Sverige fast ”jag är ju inte rasist ju” och Thaimat är ju gott, som tycker det är självklart att momsen ska vara sänkt för det gör ju att deras lunchmat blir ca 4 kr billigare /portion, som tycker allt är sossarnas fel men kan inte förklara varför, som aldrig läst en undersökning från KI, SCB etc för Där får man ju inte veta något, som tycker att människor som hävdar undersökningar är jobbiga och ljuger, som är halvhögutbildade ofta inom data-ekonomi-eget företagande, som tycker det är självklart att det ska finnas massa flygplatser för då kan de ju flyga till Thailand och andra ställen oftare än 2 ggr per år, som tycker att arbetsrätten är den värsta i världen för det sa pappa på sjuttiotalet, självklart ska man kunna sparka iväg den som är sjuk från jobbet för den gör ju inte jobbet och det drabbar ju Mitt företag, som säger sig ha sett flera arbetslösa inom ”sin bransch” med de blir ju alltid headhuntade rätt fort, men vet hur det är att förlora flera kunder för det drabbar ju mitt företag men inte vet hur det är att vara utan jobb………

 

 
Men med gott samvete somnar jag oftast rätt fort och behöver inte DÖVA min gnagande tysta stressiga oro över om jag kanske inte handlar rätt och om jag har något samvete egentligen.

Det är val om 3 dagar!
Vad säger egentligen ditt samvete? Kan Du kanske betala ett par hundra till i månaden så andra får det acceptabelt? Kan Du kanske en dag hoppa de där 5 ölen  på restaurangen som du proppar i dig nästan varje dag för där är ju de likasinnade och du måste ju prata med några människor.

Det är val om 3 dagar!
Vad säger egentligen ditt samvete?
Hur mycket behöver du ha varje dag för och döva dig själv?

Kyrkans identitet?

Lördagens endagskonferens om Kyrkans identitet med underrubrikerna  ”Kyrka och hälsa”, ”Kyrkan, unga  och den svaga” är avslutad.

Hur bestämmer vi identitet? Måste vi ha en identitet? Kan kanske kyrkans identitet vara just många olika identiteter? Är det just detta som är ”pitchen”?

Den ”svage”? Är det inte som så att det borde vara ”den marginaliserade”? Är det inte just som så att vi alla någon gång är just den ”marginaliserade”? Har vi inte förmåga att ägna kraft och tid åt den marginaliserade för denne är ju i nästa sekund just Du och Jag och den marginaliserade tar ju då hand om just Dig och Mig! Är det inte just det som är kyrkan? Många lemmar i samma kropp!

 

Frågor möts ofta av ett nytt reflekterande och nya frågeställninghar. Det tycker jag är bra! Det är nyttigt! Människan är (borde vara) en reflekterande människa. Det gäller även den kristne människan. Det gäller även människan inom Svenska Kyrkan.

Tyvärr ser man dock ofta det motsatta. När reflektionen dör så dör också den ”riktiga” människan. Om reflektionen inom en organisation dör så dör organisationen ( dess syfte).

 

Det var minma småttiga reflektioner över denna lördag dag. Nu e de visst några som skriker om nån slags finalfestival sånge dingeling……..Jaha ja….man får väl bry sig om de också då 🙂