Lennart Koskinen

Berättar i Kyrkans Tidning en bra, tänkvärd och slående historia från det verkliga livet så som det kommer att gestalta sig för oss alla i framtiden. Vi lever inte i ett enhetssamhälle längre utan många religioner samsas nu under översikt av statens tak. Diskussion, samtal och reflektion måste bli det som leder oss alla, som vill vara medverkande i det nya samhällsbyggandet, in i framtiden ❗

Kolla gärna in den ”Judiska” självironiska punchlinen! Oerhört kul 🙂

Annonser

Grundernas grund ska tas bort inom Svenska Kyrkan?

I Kyrkans Tidning  (KT) går att läsa att kyrkans grundutbildningar ska tas bort som obliogatorium. Förslaget kommer att kunna läsas i den utredning/ förslag som ska presenteras imorgon måndag angående Svenska Kyrkans utbildningsvägar för Präst, Diakon, Pedagog och Musiker.

Det här är egentligen inte något nytt. Inte alla Stift har haft Svenska Kyrkans grundkurs som ett obligatorium utan vissa har haft det som krav medan andra stift varit betydligt mer ”flexibla”. Det här har redan under de senaste åren varit till frustration för många eftersom man aldrig riktigt vetat om hur kraven egentligen ser ut.

I artikeln i KT svarar flera stift att de fortsättningsvis ska fortsätta ha kravet på en grundkurs inom Svenska Kyrkan som ett obligatorium medan andra stift ser diverse andra olika lösningar.

Självklart kan det för vissa utbildningar ses som svårt att de rena teoretiska kunskaperna som sker i SvK grundkurs är relativt elementära och att ex präster har en betydligt högre nivå på sina kunskaper när de väl beslutar sig för att gå grundkursen.

Efter att ha sysslat med grundutbildningar i andra ideella organisationer så är jag av en helt annan uppfattning. Jag anser att en grundutbildning egentligen borde ha som målsättning att beröra alla medlemmar i en organisation. I just Svenska Kyrkans fall kanske det i dagsläget är en naiv bild att försöka få alla ca 6,5 miljoner kyrkotillhöriga att gå en grundkurs. Jag är dock övertygad om att om alla/ de flesta hade gått en grundkurs så hade det antagligen funnits en större förståelse för alla de skillnader som kan finnas i teologi, tolkning och andra uttryckssätt som ofta debatteras inom Svenska Kyrkan. Tonläget mellan kristna människor inom kyrkan hade förhoppningsvis varit humanare.

Grundkursen anser jag dessutom är extra viktig för de som på något sätt ska arbeta eller arbetar inom SvK. Det är då inte framförallt de rent teoretiska kunskaperna i teologi och lära som är de viktiga utan det samspel som sker mellan människor från olika miljöer och landsändar. Det ökar förståelsen mellan yrkeskategorierna som man inte på något sätt ska undervärdera. Sanningen är ju den att det på många håll finns en slags rivalitet mellan de som arbetar i kyrkan och rollerna är många gånger otydliga.

Genom grundkursen får de politiskt förtroendevalda, kyrkoverksamma, ideella, ”vanliga” tillhöriga och de olika yrkesprofilerna en chans att se, arbeta med och känna av andra människors förhållanden. Detta är mycket viktigt i en organisation som alltmer kommer att stå och falla med att alla tillhöriga är delaktiga i organisationens väl och ve.

Beslutet om att inte göra Svenska Kyrkans grundkurs obligatorisk är ett steg i helt fel riktning. En organisation som på allvar vill öka inflytandet och förståelsen mellan olika människor och sysslor borde istället gå den motsatta vägen. Minska risken för splittring. Öka möjligheten att alla tillhöriga ska få en relativt gemensam grund att stå på! I detta ska då ställas högre krav på en enhetlig utbildning och större styrning av grundkursens innehåll med krav som känns relevanta för alla!

Helle Klein får ”sparken” som kolumnist från KT!?

På Twitter får jag reda på att Helle har fått gå som kolumnist ifrån KT (Kyrkans Tidning).

På Seglora Smedjas hemsida skriver också Helle om det inträffade. Se här.

Att en chefred vill sätta sin egen prägel på ”sin” tidning är knappast någon hemlighet men att, som I KT,s fall, sparka en välkänd journalist tillika präst i Svenska Kyrkan är anmärkningsvärt. Chefred åsikter här. Den som följer de olika kolumnisternas alster under en längre tid finner ibland att det framförs minst sagt underliga synpunkter i kolumnerna och vinklingarna tar sig ibland krokiga vägar. Men detta är ju just de olika kolumnisternas uppgift. De ska stå som en motvikt till den ordinarie besättningen och se på olika områden utifrån sin speciella syn. De ska stå fria att framföra den subjektiva synen och ibland kanske även rikta ett kritiskt öga mot den tidning som de skriver i.

Detta anser jag också att KT har lyckats väl med genom att de olika kolumnisterna med jämna mellanrum byts ut. Därmed  blir ordet friare och ingångarna blir fler och intressantare. Flera av kolumnisterna har/ är också kolumnister på andra media.

Genom KT,s agerande just nu med de olika debatter som pågått ex ”Omskärelsedebatten” och den av en präst/ debattör/bloggare/kolumnist i efterhand slogansliknande påhittade ”identitetsdebatten, får åtminstone jag en känsla av att KT vill ta ställning för en viss riktning. Prästen/debattören/bloggaren/kolumnisten som i flera frågor det senaste året stått i kontrast till Seglora Smedja där Helle är aktiv har också haft kolumnistuppdrag för KT. Att just Helle blev kolumnist såg jag som en styrka och en garant för att KT var medvetna om debattsituationen och därmed på en fint sätt ville se till så att olika stilar kunde få en möjlighet att kunna komma till tals. 

Själv kan jag inte se att Helle eller den ”mångsysslande prästen”( ref ovan)  just i sina kolumner har missbrukat förtroendet att skriva i KT. Därför är också KT,s agerande anmärkningsvärt.

 

Det andra anmärkningsvärda är naturligtvis också på det sätt som Helle, enligt henne själv, får reda på att hon inte längre är välkommen att skriva kolumner längre. KT,s chefred Anders Ahlberg, påstår visserligen att Helle fått besked före han gått ut med beslutet.

Jag kan naturligtvis inte tänka mig att en kolumnist på något sätt befinner sig inom den arbetsrättsliga lagstiftningen men möjligtvis finns det något slags kontrakt eller/ och överenskommelse som bör gälla?

Den mänkliga aspekten bör dock väga allra tyngst. Som chefred har man också en möjlighet att vara människa och det torde därmed vara möjligt att personligen prata med den berörde eller om man inte är ”karl nog” för detta åtminstone förvissa sig om att den berörde verkligen har fått reda på vad som gäller innan man gör saken officiell. Framförallt med tanke på att det är en människa som figurerar i den officiella sfären. Med tanke på att chefred även står som chef för den tidning med den icke obetydliga titeln ”Kyrkans Tidning” borde man nog kunna kräva ett bättre handlande med människor. Framförallt om man benämner sig själv som ”en maktfaktor i den kyrkliga sfären”. Man bör kunna kräva mer av den som är en ”maktfaktor”!

Benämningen ”Kyrkans Tidning” torde väl ändock stämma till eftertanke över hur man bör behandla sina medmänniskor. Eller vill Anders bli behandlad såsom han nu har behandlat Helle?