Tre präster och två biskopar gick på midsommarafton….

….ut i DN debatt med ett bra och angeläget inlägg i rätten att få vara annorlunda och tar där även upp frågan om religiös omskärelse av pojkar.

Omskärelsefrågan har jag tagit upp flera ggr här på bloggen. Bla Här och här.

 

Kristen opinion uttalar sig relativt negativt om debattartikeln här med rubriken ”brösttoner uppifrån”. Det verkar som oftast mer handla om en åsikt, att det som allmänna företrädare med vissa positioner inom kyrkan säger och visar på alltid måste kritiseras. Deras argument mot omskärelse är en mycket snäv version och i ett internationellt perspektiv så finns det lika många läkare som är för som är emot. Frågan ur ett medicinskt perspektiv är problematisk. Tyvärr vill inte Kristen opinion se det problematiska. Kristen opinions kamrat ateisten Christer Sturmark har naturligtvis även han yttrat sig här med rubriken ”omskärelse igen”. Som vanligt anser jag att de senare yttrandena inte tar tillvara barnets perspektiv och inte heller föräldrarnas vilja till att föra sina barn till det de anser vara bäst för deras eget barn. Även rätten till ”sin” religion för barnet vill  Kristen Opinion och Sturmark förvägra det lilla barnet. Det är naturligtvis fortfarande som så att om man vill lagstifta mot den religiöst motiverade sedvänjan omskärelse så kastar man ut det lilla barnet ut i svartträskets djungel av folk som då måste anlitas till att omskära pojken.

Tvärtemot Kristen opinion och Sturmark vill jag barnets väl och ve ur flera perspektiv!

 

 

”Gud är inte kristen”…..

Råkade snubbla in på bloggen ”kristen opinion”…och läste där rubriken ”Gud – inte kristen?”

En lite klatchig rubrik kan man vid första anblicken tycka. (och därmed berättigar det mig att sno den 🙂 )

Kyrkoherden (i Dalarö?) Christer Hugo skriver där utifrån ett utskick han sett från Domkyrkoförsamlingen i Stockholm.

Han avslutar sitt blogginlägg med: ”Kristus och Gud hör ihop. Vi hör ihop med Gud genom Kristus. Att vara kristen är något fint och stort. Och Stockholms domkyrkoförsamling bör fundera på en annan slogan.”

De tre första meningarna i detta avslut är för mig inte svårt att ställa upp på. Snarare är det något som många av oss borde tala ut betydligt oftare om. Tyvärr  slutar det hela med den sista meningen där Hugo anser att Domkyrkoförsamlingen bör byta ”slogan”.

Själv har jag inte tillgång till detta utskick från Domkyrkoförsamlingen utan får nöja mig med nätet där jag finner samma ord fast i ett annat sammanhang än det Hugo låter påskina.  Hugo har fått det att se ut som att Domkyrkoförsamlingen nära på tar avstånd från Gud och att vara kristen och dessutom i god ”kristen opinionanda” kastar han ut en förtäckt varning ”om andra religioner”.. vilka dessa nu kan vara..hm hm? Men på Domkyrkoförsamlingens sida står det ”Gud är inte kristen…” och observera då att meningen absolut inte är avslutad utan den, vad jag kan förstå, avslutas med ”..med (men?) Gud är inkarnerad.” Det fortsätter vidare med frågeställningarna:

”Vad innebär det att tro att Jesus är Guds Son? Vem var han egentligen och vad kan han betyda för oss?”

Här framgår det med stor tydlighet att det handlar om en samtalsserie där mycket grundläggande frågor ska tas upp för samtal. De andra rubrikerna på samtalsserien är  ”…men Gud är verksam här och nu.” och ”….men vi är kristna”.

Det syns för mig vara mycket spännande och aktuella ämnen som berör kärnan i den kristna tron.

Att känna att man ibland står i opinion är inte alla gånger ett så lätt förhållande men det innebär inte, om man ska fortsätta att betraktas som hedervärd, att man får vinkla saker hur som helst. Hugo slår i sin bloggtext in öppna dörrar,
för just det som han i sin blogg försöker påskina, utifrån sin personliga hållning, är just det som Domkyrkoförsamlingen tydligen vill lyfta upp till samtal och diskussion. Det torde vara relativt tydligt att  bla Hugo,s frågeställning ”Och vad innebär ”Gud är inte kristen” teologiskt?” är en av frågorna som tas upp ”teologiskt” i Domkyrkoförsamlingens samtalsform.

Det är bra att man vill skapa samtal och opinion men såsom representant för Svenska Kyrkan måste man ändå kräva att det samtidigt måste  finnas relevans i det man ska diskutera och skapa opinion om. Konkretisering och ett förhållande där ”pajkastning” ska minimeras måste man ändå kunna kräva av intelligenta teologutbildade ämbetsbärare. Självrannsakan och självkritik börjar Hugo sitt blogginlägg med och helt plötsligt kommer det gamla ordspråket  ”tala är silver men tiga är guld” över mitt sinne när jag läser bloggen ”kristen opinion”. Det kan självklart gälla mig men det finns uppenbart  nog tydligare exempel där detta ordspråk har sin giltighet!