Gammal glömd kärlek…………..4

Han

 Vad du är skön, min älskade,
vad du är skön!
Dina ögon är duvor
bakom din slöja.
Ditt hår är som en flock getter
som strömmar utför Gileads berg.
Dina tänder är som en flock tackor
som stiger ur badet för att klippas,
alla har tvillingar,
ingen är utan lamm.
Som ett klarrött band är dina läppar,
din mun är ljuvlig.
Som ett kluvet granatäpple
skimrar din tinning bakom slöjan.
Som Davids torn är din hals
med rader av stenar,
där tusen sköldar hänger
och kämparnas alla koger.
Dina bröst är som två hjortkalvar,
som gasellens tvillingkid,
betande bland liljor.
Tills vinden vaknar
och skuggorna flyr
vill jag besöka myrraberget,
välluktens kulle.
Allt hos dig är skönt, min älskade,
hos dig finns ingen brist.
Kom, min brud, från Libanon,
kom från Libanon, kom hit!
Stig ner från Amanas topp,
från toppen av Senir och Hermon,
från lejonens hålor,
från leopardernas berg.
Du har fångat mitt hjärta, min syster och brud,
med en enda blick har du fångat mitt hjärta,
med en enda länk av din halskedja.
Vad din kärlek är skön,
min syster och brud,
din kärlek är ljuvare än vin,
din balsam ljuvare än alla dofter.
Av sötma dryper dina läppar, min brud,
din tunga gömmer honung och mjölk,
dina kläder doftar som Libanon.
En inhägnad trädgård är min syster och brud,
en inhägnad trädgård, en förseglad källa.
I din lustgård växer
granatträd med härliga frukter,
henna och nardus,
nardus och saffran, kalmus och kanel,
alla slags doftrika träd,
myrra och aloe
och finaste kryddor.
Du är trädgårdens källa,
en brunn med friskt vatten,
bäckar från Libanon.

Hon

Vakna, nordanvind! Sunnanvind, kom!
Blås genom min trädgård,
så att dess vällukter flödar!
Må min vän komma till sin trädgård
och njuta dess härliga frukter!
 
//Hög vis 4