Predikan från Palmsöndagen 2012.

(Följande är utkastet till predikan. Det blir aldrig som det står på pränt)  *s* Evangeliettexten är Matt 21: 1-11

 

I sommar, i augusti, kommer Olympiska spelen att gå av stapeln i städernas stad London. Förberedelserna är nog klara nu och hela England, ja hela världen, väntar på en stor fest, ett hejdundrande firande.

Vi kommer alla att få se en massa fantastiska idrottsmän och kvinnor åstadkomma enorma prestationer. Publiken kommer att skrika, heja och hylla alla fina atleter och deras enorma resultat.

 

Men! En del idrottsmän och deras resultat kommer att ses som misslyckanden. Ingen kommer att hylla dem. Kanske de tom kommer att hånas, förkastas.

 

OS och idrottare är ett bra exempel på firandet av oftast rätt vanliga människor. Utövarna är inte kungar, kejsare eller presidenter utan allt som oftast kommer de från helt vanliga miljöer. En del av dem kommer tom från rent fattiga och svåra omständigheter.

 

Ett bra svenskt exempel på  en idrottare från helt ett helt vanligt förhållande och som har varit aktuellt den senaste tiden är Anja Persson vilken avslutade sin skidsäsong och sin karriär för ett par veckor sedan.

Anja! En av svensk idrotts största genom alla tider och som har vunnit det mesta som överhuvudtaget går att vinna har också haft svåra motgångar med skador och misslyckanden. Hon har ibland fått ta emot mycket stryk från de som inte trott på henne och sagt att hon är slut. Anja har dock gång på gång visat på att kunnat komma tillbaka till eliten, övervunnit skador och misslyckanden och vunnit ännu fler segrar.

 

Det här är exempel På från början en rätt vanlig människa som det gått bra för och som hyllats men där det sedan i perioder gått utför  och allt bytts ut mot misslyckanden och förnedring för att sedan visa på att det kommer att gå bra igen.

I Evangelitexten som jag läste hörde vi om Jesus som kom ridande in i Jerusalem på en åsna.  Han hyllas, firas, pratas om. Folket lägger ut kvistar för honom och han står för ett ögonblick i centrum.

Samtidigt visar Jesus på sin mänsklighet. Han kommer som en vanlig människa i vanliga kläder och sitter upp på ett vanligt lastdjur, en åsna. Han visar på att han är en vanlig människa. En vanlig människa som vilken som helst och som inte behöver en stridshäst för att färdas in i Jerusalem.

Men vi vet också att han redan förut visat på sin säregna kapacitet och att folket naturligtvis hört talas om honom.

 

VI, som är här, vet ju också vad som sedan händer de närmaste dagarna med Jesus. Hyllningarna övergår i spott och spe.

(Och)Ni som nu inte vet vad som händer med Jesus de närmaste dagarna har en spännande vecka framför Er här i kyrkan för att få reda på vad som händer under påsken.

 

Precis som med idrottarna ser vi här hur dubbelt det kan vara. Att ena sekunden vara firad, hyllad för att i nästa ögonblick vara nedgjord, hånad bespottad.

 

Det finns även en annan dubbelhet i Jesus agerande. Samtidigt som vi nuförtiden oftast ser åsnan som han kommer ridande in i Jerusalem på som ett vanligt lastdjur för vanliga människor och så som Jesus också oftast såg sig själv, så var det i den gammaltestamentliga historien faktiskt en bild för att det var en Kung som kom.  Kungar föredrog en Åsna för de var lugnare, snällare och mer lätthanterliga än en krigshäst. Människorna som la ner kvistar och sina mantlar på marken framför Jesus när han kom på Åsnan gjorde just det de trodde var riktigt. Här kom en kung. Här kom någon som måste firas.

Det här är Jesus mycket medveten om.

Samtidigt som han visar på att han är en människa så skapar han ändå en bild hos folket som står utmed gatan att här kommer faktiskt en Kung! En kung som bör firas.

Det här är bilder av dubbelheter i livet som jag tycker även finns nu. Här hos oss.

 

Vi har nu haft en period av fasta där en del försakar något i livet och andra tar perioden som en tid av eftertanke. Det här är för många en tuff period och den ska påminna om hur tufft det ibland kan vara i livet .

Genom Palmsöndagen går vi in i stilla veckan vilket leder till eftertanke över vad som händer inför och iom  Påsken.

Jag ser därför att just de här dubbelheterna som finns i Evangelietexten genom hyllandet, firandet kontra besvikelser, den vanliga människan kontra en kung, som extra viktiga att tänka till om just eftersom vi har färdats i en period av tankar, andlig rening, försakelser.

 

Hur ser det ut i våra liv? Är inte våra liv som idrottarnas eller Jesus liv fylld av dubbelheter?

Ibland har vi säkerligen gjort bra saker och hyllats, för att en tid därefter kanske hånas för något.  Vi kanske tom är rädda för bakslaget som vi ju vet/ tror kommer att komma. Vi låter oss inte hylla oss själv eller om vi hyllas av andra så försöker vi tona ner det hela. Vi går i dubbelhetens rädsla!

När vi gjort något bra och firas så vågar VI inte vara glada. Vi bekymrar oss för morgondagen. Morgondagens bakslag.

 

Bilden som Jesus förmedlar till oss är en helt annan. Han VET sitt öde. Han är medveten om vad som ska hända med honom under påsken. Även fast Han vet att han ska plågas och kanske dö så låter han inte dölja glädjen, dölja lyckan hos honom själv och hos alla de som samlats runt honom. Han låter inte bekymren förmörka livet i förtid.

Han lever i dagen! Han lever i nuet!

Det är likadant för de flesta idrottsmän. De är medvetna om bakslagen men kan hantera det och glädjas när det går bra. Hela deras idrottskarriär och livsstil går ut på att försöka finna den där glädjen. Den där segern.

Samma seger som Jesus VET att han kommer att kunna fira.

 

Jesus visar genom att sitta upp på en Åsna och låta sig hyllas på sin färd in i den finaste av städer att det  inte bara är tillåtet att låta sig hyllas utan han visar också på ett budskap till oss nu!

Var inte rädd!

Du står i en kärleksrelation till Gud.

Du är skapat till människa och att finna glädjen över sitt liv och andras är grunden i Guds bud om kärleken.

Du är värd att hyllas för Du är människa och Du gör ditt bästa efter din förmåga. Som människa har du dessutom fått förmågan, ja tom uppgiften att hylla din nästa. Du vet ju att din nästa försöker göra precis som Du. Sitt bästa!

Livet består för idrottsmannen, för Jesus, för dig och mig av lyckliga tillfällen men också av hemskheter. Att uppleva allt detta är att vara människa.

Idrottsmannen gör just det som Jesus försöker visa oss alla. Att vi bara kan göra vårt bästa. Här och Nu!

 

Gud älskar dig för den du är. Precis som du är!

Du ÄR omåttligt älskad ! Enbart för att Du är den Du är.

Var inte rädd för att firas och hyllas. Se på idrottsmannen, se på Jesus! Det är ingen förbjuden väg att hyllas och att hylla. Jesus har redan ridit den vägen för Dig på sin väg till Jerusalem!

Han har visat vägen för Dig!

Du Är omfamnad!

Du behöver inte Vara rädd!

 

Amen