Oj oj oj vilken ångest jag har haft över Christer Sturmark och Juholt!…. Heja GUD!

Det kanske låter lite märkligt att bunt ihop Sturmark och Juholt i samma utrop och dessutom dundra in Gud i det hela. De har ju egentligen inte mycket gemensamt. Bara lite. Jag menar att personerna har ju inte riktigt koll på det där med sanningsslirandet och är inte alltid så pålästa och den egna verklighetsuppfattningen är kanske lite väl  mycket skruvad ibland. Gud å sin sida är den helt motsatta sidan i allt detta.

Men varav min ångest nu då. Ingen kanske i och för sig höjer på ögonbrynen åt att ha ångest över Sturmark eller Juholt. Åtminstone inte åt Sturmarks- ångesten. Men ångesten har likt förbaskat varit där.

Det började med att Juholt började närma sig Guds storhet. Nästan lika stor men ändå inte, men nästan! Sedan började han så sakta tyna av med vissa små tillbaka volter vilket ökade min ångest ibland. Ångesten tilltog dock i en allt högre grad när Sturmark började närma sig. Han kom med stora kliv. Klättrade fort och relativt bestämt mot Guds höjder. Han har nästan,nästan nått ända fram. Jag tror att Sturmark tog Juholt på vägen, men det var rätt jämt mellan dem. Men Sturmark är Nu ändå större. Men som tur är inte större än Gud! Men faktiskt hack i häl. Men enbart Hack i. Tack!

Gud har avvärjt både Sturmark och Juholt. Konstigt vore det väl annars kan man tycka. Jag känner ändock en enorm lättnad till Gud. Juholt kan jag ju iofs acceptera att han nådde nästan ända fram till Gud men Sturmark……

Ångesten börjar sakta sjunka undan och jag har lärt mig min läxa. Jag får inte låta Sturmark och Juholt växa för stort och för mycket. De måste klippas i tid.

Gud är ju ändock livets centrum. Gud är ju vårt mitt. Gud är ju Min mittpunkt…….

Oj då Sturmark + 10 och Juholt + 9…….men Gud då? Aha ha va skönt +12!

……………………………ja just de ja…vad menar jag? (här skulle jag ju kunnat haft en frågetävling, men tyvärr litar jag inte på att Ni mina kära läsare är tillräckligt observanta….o där försvann kanske en del läsare 😉 *s*)

…….men jag menar självklart mitt Etikettmoln….NU lyser där GUD med framträdande lyskraft. Så ska det vara!  Trevlig helg!  🙂