Jag är utsatt! Du också?

Av jordens hela befolkning erkänner sig ungefär ca 80 – 90 % till en religion.
De största religionerna är Kristendom med ca två och en halv miljarder efterföljare,  följt av Islam, Hinduism, Buddhism.

Enligt beräkningar är ca 10 – 15 % av jordens befolkning ateister inklusive agnosticism.

 

I västvärlden är antalet ateister en aning större men framförallt kan agnosticismen antagas vara mer utbredd. Definitionen är: ju mer sekulariserat ett land är desto större ateism/ agnotisism. Till detta ska även de områden som har stark socialistisk – kommunistisk syn på religion även inräknas.

 

Sverige sägs ofta vara ett av de länder i världen som är mest sekulariserat och där invånarna är mest ateistiskt/ agnostiskt orienterade. Detta fastän ca 80 % av Sveriges innevånare de facto är med i en religiös organisation.

Det här är mycket generaliserade uppgifter. Man kan naturligtvis diskutera vad ateism eller religiositet innebär och hur man ska definiera vart på skalan enskilda människor befinner sig.

Jag startade för ett tag sedan upp en facebook grupp som heter ”Religiösa mot Nazism, Fascism, Rasism och främmandefientlighet”! Efter det har olika händelser gjort att funderingarna återigen uppkommit hur människor i Sverige egentligen ser på de som är religiösa.
Alla som är religiösa och går ut med detta påverkar människor och deras agerande mot de religiösa. Jag tror inte någon religiös människa, oavsett religion eller konfession, inte har hört kommentarer om deras religion och om hur ”dumma” de egentligen är. Ofta kombinerat med att ”du som är religiös kan inte tro på vetenskap, kunskap, en sekulerad stat etc”.
Det vill säga, fördomarna är enorma angående den som ”kommer ut” som religiös. Framförallt vill jag påstå att detta gäller i högre grad i Sverige än i något annat land.
Det är naturligtvis en märklig situation enär ca 80 % av svenskarna är med i ett religiöst samfund. Det innebär rimligtvis att många som kommenterar den religiösa människan de facto inte funderar på sin egen situation. Ej heller finner det angeläget att sätta sig in i vad det är att vara religiös och troende. Gamla åsikter om religiösa människor, hur de är och hur deras religion ”egentligen är” ses helt okey att sprida. Både i media liksom bland vänner och bekanta.

Även fast det mesta är rena fantasier så ska det ses som sanningar bland ”svenssons”. Protesterar du, med vetenskapliga och kunskapsargument  är du inte trovärdig enär just Du är religiös och måste ju säga så. Dina argument, hur välunderbyggda de än är, kan bortses från av alla, oavsett hur lite utbildning eller kunskap den protesterande människan än har.
Man kan säga att den ateistiska/ agnostiska synen är dominerande. Även bland de som de facto är troende och även bland de som ändock hör till ett religiöst samfund.
Den religiöse vetenskaps kvinnan/mannen vågar inte komma ut med att denne är religiös för det kan stå denne i fatet längre fram. Även fast det finns massor av människor inom alla de vetenskapliga disciplinerna som är religiösa.
Den religiösa människan ÄR demoniserad och satt på undantag. Oavsett religion.

Det här gäller även den som är med i Svenska kyrkan men råkar säga att den de facto har en tro.

Många vågar därmed inte säga att de är troende utan brukar dra till med när det handlar om religion att ” ja jag är med i Svenska kyrkan…ja du vet” med en menande huvudvridning som att ”ja inom Svenska kyrkan är man ju inte (riktigt) troende.” Fastän man inom sig faktiskt anser sig vara troende. Man påläggs ett åsiktstak som man själv måste förhålla sig till. Man håller hellre ”käften” än att ännu en gång behöva diskutera hur de religiösa ”egentligen är” och vad de ”egentligen” gör, vad de ”egentligen” tycker och vad de ”egentligen”har gjort genom alla århundranden. Den religiösa människan är inte längre en människa med egen tankeförmåga, kunskaper, erfarenheter mm. Den religiösa människan reduceras till sin religion. Så som den gestaltas i alla olika skepnader. Det vill säga så som den ateistiska/agnostiska sekulariserade synen är på denne religion. Vilket ofta naturligtvis är en förvanskad bild och absolut inte känns igen av den religiöse. Detta är dock oväsentligt. För ”alla” vet ju hur det ”egentligen” är.

Nu kanske någon invänder att det här framförallt gäller den som har en ”ny” religion i Sverige. Det är dock inte fallet. Många människor säger saker om den religiöse människan, den kristne människan som de aldrig skulle våga säga om en människa med en annan religion för DÅ förstår de att de de facto agerar utifrån fördomar och ”rasistiska” tendenser. Men de ser inte detta när det gäller den ”inhemska religionen” , den kristna religionen, den religion som är (borde vara?) Svenska kyrkans lära.

Det märkliga inträffar alltså att den kristne, den troende tillhörig Svenska kyrkan blir utsatt för en slags kulturell/ religiös rasism. Inte i första hand utav de med annan religiös bakgrund utan av de som befinner sig i ett vacuum av religiositet, av de som kallar sig ateister/agnostiker. Det än märkligare inträffar också att även de som är med i Svenska kyrkan och kallar sig troende (åtminstone när de är själva) ser på den kristne, den religiöse med kulturellt/religiöst rasistiska ögon. Det människor säger och gör mot den som har den kristna tron anses inte vara ”så farligt” för de är ju i en majoritets situation i samhället för de är oftast vita och uppfödda i Sverige med ”svenska värderingar” och därför bör de tåla det som påstås om dem. Det här gäller i den mån någon överhuvudtaget reflekterar över vad som sägs. Det är en självklarhet att man får kalla religiösa människor, kristna människor, både det ena och det andra. Att pådyvla dem egenskaper som inte är sanna. Att påstå att just deras egen syn på deras egen religiösa inställning är fel. Att de, just för att de är troende, är mindre vetande. Att de inte är eller kan vara som vilken människa som helst. Det vill säga att alla andra människor är ju på ett visst sätt men den religiöse särskiljer sig från dessa. Även fast just ”dessa” märkligt nog är i stor majoritet i Sverige såsom tillhörig ett religiöst samfund.

Jag vill påstå att det här är en totalt utbredd uppfattning i Sverige. Dock reagerar få.

Man kan se att människor som ställer upp på att protestera mot vissa ideologiska/ kulturella/ religiösa påståenden om människor som kommer hit till Sverige, (eller redan finns här med en främmande kulturell bakgrund, som kanske har en annan religion än majoriteten mm)  inte finner det konstigt att säga saker om den religiöst kristne vanlige ”medelsvensson” som de aldrig skulle säga om en människa från andra kulturer.

Här sammanfaller den ”kristne medelsvenssons” kamp med den människa som har en annan kulturell/ religiös bakgrund. Oavsett religion har vi tillsammans att stå upp för en kamp för den religiösa människan. Den religiösa människans möjlighet att verka i och för ett sekulariserat Sverige. Den religiösa människans rätt att inte bli trakasserad, inte idiotförklarad, inte bortvald, inte hotad, inte slagen och inte förlöjligad enbart på grund av den religiösa människans, oavsett religion, val av att vilja ha rätt till utövande av sin tro i ett sekulariserat Sverige.

Den religiöse människan, oavsett religion, är lika mycket värd som alla andra, för ”alla andra” är i de flesta fall den religiöse människan.

Se människan! Bortanför fördomarna!

 

 

Borgliga debattören Ivar Arpi är kritisk och anser att domen mot Sverigedemokraten Hess är en dom mot ”tankebrott”?

På senaste tiden har de som följt debatten om Nazisters vara eller icke vara och hur långtgående deras dem0nstrationsfrihet ska få vara fått se många märkliga uttalanden från så kallat borgerligt, eller rättare sagt höger, håll om rätten till långtgående yttrandefrihet. I dessa debatter har även högerns sympatisörer gått så långt som att de anser att det våld som kommer från autonoma vänstergrupper är ”farligare” än Nazismens våld/ utbredning.
Det pågår alltså från högerns håll en slags normalisering av yttersta  högerkrafternas åsikter inom gruppen högerideologier.

Det här är oroväckande. Det är också en ny syn, anser jag, från de som i andra sammanhang anser sig vara ”liberaler”. Liberalismen stod ju som bekant, tillsammans med socialdemokratin, upp mot Nazismen på de flesta plan under efterkrigstiden. Nu anser de på många lösa grunder att yttrandefrihet ska gå utöver den lagstadgade begränsningen som de facto får finnas inom området. Denna yttrandefrihet är också ständigt återkommande när det gäller SD, sverigedemokraternas, ageranden och uttalanden i olika sammanhang.
Frågan som många gånger ställs är om inte SD representanters uttalanden borde prövas oftare utifrån lagen om hets mot folkgrupp. Enligt mig skulle detta vara välkommet.

 

Ett av dessa inlägg i debatten står Ivar Arpi för. Han har på tidningen Neo,s bloggsida på nätet skrivit ett inlägg om domen mot sverigedemokraten Hess angående hets mot folkgrupp.

Jag vill dock understryka att Ivar, i denna bloggpost, inte alls ska sammanknippas med att han däri skulle uttrycka några som helst sympatier för nazismen. Det är viktigt att särskilja uttalanden.

 

Tidningen Neo är en borgerlig tidning. Ivar Arpi är en borgerlig debattör.

Mattias Svensson är också en borgerlig debattör/skribent på nämnda tidning och han skriver apropå Ivars bloggpost ”min kollega @Ivarpi skriver om en dom som gör mig mörkrädd på riktigt” och länkar sedan till Ivars bloggpost.
Vi har alltså två borgerliga skribenter som tydligt anser att domen mot sverigedemokraten Hess är felaktig.

Ivar anser att Domen mot Hess är felaktig. Han anser att ”Hess dömdes,( liksom Azhar Ahmed,) för tankebrott, för att han inte anslöt sig till den påbjudna visionen om framsteg i relationer mellan olika samhällsgrupper.” ?

I sin bloggpost redogör Ivar för en ynglings situation i England när denne blev dömd och Ivar redogör vidare för den mycket hemska situation som har varit på olika ställen angående våldtäkter mm mot kvinnor i länder i mellanöstern under den sk arabiska våren. Hemska situationer som ingen kan stå oberörd till.

Det här upptar ca 2 tredjedelar av Ivars text. Dessutom förekommer ett resonemang om uttalanden om ”kristna värderingar” som svenska journalister gjort. Sammantaget ska det här alltså ligga till grund för Ivars resonemang om domen mot Hess som i sin tur enbart tar upp ca 20% av hans text.
Enligt mig försöker Ivar Arpi påvisa något slags verklighets beskrivning inom det område som Hess uttalar sig om och att Hess därmed är den som har rätt i sak. Eller åtminstone inte helt fel. Därvidlag skulle också sverigedemokraten Hess påstående vara helt legitimt.

När det gäller domar ifråga om hets mot folkgrupp så sker det alltid en stor diskussion. Den här domen är överklagad (eller ska överklagas?) och det är inte alls omöjligt att resultatet för Hess räkning blir en helt annan i kommande instans. Då kommer det också att ske en stor och vidare diskussion.

Ivar Arpis syn är att den här domen är ett ingrepp i yttrandefriheten. I yttrandefrihetens namn får vi säga, skriva, tycka och tänka väldigt mycket om företeelser och ideologier, religioner etc. Ingrepp i yttrandefriheten får dock ske. Det förhållandet förbiser Ivar.

Domskälen som tingsrätten anger är, om inte översvallande tydliga, så åtminstone fullt godtagbara för att kunna konstatera att Ivar Arpi i sin bloggpost ”glömmer” flera skäl.
Tingsrätten hänvisar som ni kan se i domen till olika domar i Europa men också till ”Åke Gren fallet”. Jämförelser angående likheter och skillnader görs.

Grunden är att sverigedemokraten Hess skrev som ett kommentators inlägg på Aftonbladet under en artikel som handlade just om situationen i mellanöstern ””när ska ni journalister inse att det är djupt inrotat i Islams kultur att våldta och misshandla sådana kvinnor som inte rättar sig efter Islams lära. Finns ett stort samband mellan våldtäkter i Sverige och antalet invandrare från [Mellanöstern och Nordafrika]””.

Texten togs bort av Aftonbladet (alltså inte av Hess själv) men låg kvar på Hess facebook sida under längre tid. Många människor kunde därmed läsa vad Hess ansåg.

Rekvisitet betydande spridning är enligt tingsrätten uppfyllt. Tyvärr nämner inte Ivar Arpi just detta.

Ivar Arpi anser också att Hess indirekt döms för att han är Sverigedemokrat och raljerar över detta genom att skriva ”Michael Hess är sverigedemokrat. Men det ska inte domstolen bry sig om, så klart. Alla ska vara lika inför lagen. Men Blekinge tingsrätt verkar ha misslyckats med detta fundamentala krav i en rättsstat.”

Ingenting tyder i domen på att Tingsrätten överhuvudtaget haft en åsikt huruvida Hess är Sverigedemokrat eller inte. Denna åsikt kan endast hänföras till Ivars egna subjektiva tro.

Ivar menar också på att Tingsrätten inte fäster vikt vid om Hess uttalande är sant eller inte. Jag uppfattar det som att Ivar menar på att uppgifterna är sanna och därmed borde vara helt i sin ordning att framföra?

Huruvida uppgifterna är sanna eller inte har, så som Tingsrätten mycket riktigt uttalar, ingen betydelse. (Enligt mig är Hess uttalanden  Ej sanna och måste starkt problematiseras från både kulturella liksom religiösa aspekter både ifråga om förhållandena i mellanöstern och ifråga om förhållandet i Sverige)
Här gör också Ivar en jämförelse med uttalanden om Kristendomen som ibland sker. Resonemanget från Ivars sida påminner om ”mohammed karikatyrdebatten” där debattörer ansåg att man kan ju skriva och skämta om kristna företeelser och därmed bör man göra det ifråga om andra religioner också.
Här har tyvärr Ivar stannat upp i sin tankekonstruktion. Tingsrätten har inte att ta ställning till om det är okey att raljera om en religion så som Ivar Arpi anser att det är fråga om, utom om det som sägs har någon reell betydelse i sammanhanget utifrån ett perspektiv av kränkning i just detta sammanhang.

Uttalandena som Hess gör måste ses utifrån perspektivet ”det hemska som händer där borta och som påstås från vissa vara religiöst betingat sker också här i Sverige utifrån denna religions synsätt från dess utövare. Våldtäkterna här i Sverige har med religionen Islam att göra och sker utifrån dessa våldtäktsmäns tro att de har religionens legitimitet att göra så mot kvinnor.” Hess uttalande tyder på att situationen där borta, så som han vill se den, är helt kompatibel med vår situation här i Sverige.

Detta är alltså ett synsätt som inte kan betraktas annat än som ett påstående att smäda en grupp människor från många olika länder och ifrån många olika kulturer runt om i världen vilkas gemensamma nämnare enbart är att de råkar beteckna sig själva (eller andra betecknar dem) så som muslimer. Har inget med debatt att göra.
Tingsrätten skriver mycket klart att just uttalandet om de svenska förhållandena som Hess skriver om inte har med artikeln att göra. Tyvärr glömmer Ivar Arpi denna distinktion. (Artikeln handlar om förhållandet i mellanösterns länder )Denna omständighet tillsammans med att Hess inte visade på någon som helst etablerad forskning eller att han har någon utbildning i ämnet gör att det står klart att Hess yttrat sig kränkande.

 

Grunden är att kunna se huruvida det handlar on en saklig diskussion där man i diskuterandets namn får framföra olika, många gånger jobbiga, åsikter eller om uttalandena enbart är till för att smäda och kränka.

Ivar Arpi ser tyvärr inte den skillnaden från sitt borgerliga perspektiv. Tingsrätten ser dock den skillnaden från sin neutrala hörna.

 

 

 

 

 

 

 

 

Sara Skyttedal och KDU, Kristdemokratiska ungdomsförbundet tar steget till xenofobins trakter!

 

Sara Skyttedal är Kristdemokratiska ungdomsförbundets (KDU) ordförande och därmed är hon även ledamot av KD, Kristdemokraternas, förbundsstyrelse. Det är en stark maktposition i det politiska Sverige.

Hon är även suppleant i polisnämnden i City polismästardistrikt i Stockholm och har även varit nämndeman i Södertörns tingsrätt.

Det kan därmed antas att hon har en särskild position inom KD i rättspolitiska frågor.

 

I fredagens Aftonbladet, 2014-02-28, hade Skyttedal en debattartikel inne med titeln:

”gör det lättare att utvisa EU medborgare”.

 

I sin artikel tar hon fram uppfattningen att ”fickstölder skjutit i höjden” och hon säger att ”denna utveckling inte får fortsätta”.

I detta kan man naturligtvis hålla med. Brott som ökar är inte bra.

Reflektionen kommer ändock om just fickstölder är det mest allvarliga ifråga om brottslighet?

 

De här fickstölderna som ”skjutit i höjden” med 40% har stigit från en stabil nivå på ca 10 000. Det skulle med andra ord innebära att det tillkommit ca 4000 stölder.

Skyttedal fortsätter med att det är ett ”faktum att brottsligheten i stor utsträckning begås av fattiga EU-medborgare”. Hon säger vidare att 4 av 10 fickstöldsbrottslingar som polisen griper kommer från Rumänien.

Hon konstaterar också att av de som grips är enbart 15% svenska medborgare.

Det här borde därmed innebära att:

85% av alla gripna för fickstölder är utländska medborgare?

40% av de gripna är Rumänska medborgare. (alternativt 34%)?

 

Allt detta ska också enligt Skyttedal ske i Stockholms city!

Samma city där Skyttedal sitter som suppleant i polisnämnden.

 

Här måste man ställa sig frågorna:

Hur många är överhuvudtaget gripna?

Hur ser fördelningen på medborgarskap av gripna ut vid den stabila nivån 10 000 stölder?

Har det skett en ökning eller minskning av utländska gripna brottslingar?

Har det skett en ökning av Rumänska gripna?

Hur många av dessa 10 000 stölder är uppklarade?

Hur många av dessa uppklarade stölder är av de olika medborgargrupperna?

 

Att i en debattartikel inte svara på dessa frågor samtidigt som man ställer ut just en grupp människor från ett specifikt land är, minst sagt, anmärkningsvärt!

 

Rumänien är ett av Europas fattigaste länder med ett mycket oroande politiskt läge och där vissa grupper av människor och olika minoriteter har det fruktansvärt. Det är ingen hemlighet att brottsligheten följer socioekonomiska realiteter. Klasstillhörighet speglas i vad för slags brott som den enskilde människan utför. Det torde också vara klart att just svenskar i Sverige inte tillhör de lägre klasserna i jämförelse med många invandrade.

Det är med andra ord inte förvånande att ett relativt simpelt brott som fickstöld inte sker främst av svenskar utan av de som står längst ner på klass skalan.

Man torde även kunna antaga att just svenskar har det lite lättare att inte bli upptäckta i sin brottsliga gärning när den sker bland de som ser ut och beter sig som de själva. Upptäckts risken torde öka om man inte riktigt smälter in i miljön.

 

Skyttedal nöjer sig inte med att hänga ut en viss grupp människor angående stöld pga deras ursprung och medborgarskap utan tar även upp fenomenet tiggeri.

 

Hon tar upp begreppet människohandel och nämner i förbigående handeln för sexuella ändamål men sätter sin kraft på tiggeriet. Hon anser att tiggarna inte får tillgodogöra sig allmosorna för egen del utan att de utnyttjas av ”en organiserad brottslighet”.

Hon menar vidare att de öppna gränserna i EU innebär att ”det blivit lättare för kriminella element att sprida sig”.

Även om hon ser tiggare som ”fattiga EU-medborgare” så är de också en del av ”kriminella element”.

 

Tiggeriet och utsattheten hos olika minoriteter och utländska medborgare har under flera år varit uppe till diskussion i Sverige och är mycket framträdande i Stockholm. Flera hjälpverksamheter är mycket medvetna om den enorma misär många invandrare lever i. Tidningar har nästan dagligen skrivit om de ”kåkstäder” som vuxit upp runt ikring Stockholm och hur de av myndigheterna har rensats.

Många av dessa utsatta är Rumäner och av dessa är en stor grupp Romer. Denna minoritet har i sitt hemland utsatts för förföljelse och lever under fruktansvärt hårda förhållanden.

Även i Sverige är de satta på undantag.

 

Det är just dessa grupper som Skyttedal siktar in sig på. Dels genom att utpeka Rumäner som brottslingar och dels genom att ta upp tiggeriet, som i media till största delen har focuserat på Romernas situation.

Skyttedal ställer här ut sig som en tydlig bild för xenofobi. (rädsla för främling, utlänning)

Hennes artikel gränsar också till begreppet rasism eftersom hon implicerar att den grupp hon benämner ”kriminella element” är Rumänska Romer.

 

På twitter ställde jag ett antal påståenden och även frågor till Skyttedal, som även svarade.

Bla detta:

Micael Terstedt @1000goodangels

#KDU@skyttedal påstår att d fattiga EU medborgarna dvs Rumänerna/ Romerna används av organiserad brottslighet. Stämmer verkligen det?#svpol

Sara Skyttedal@skyttedal

@1000goodangels jag hävdar att vissa gör det – finns ett antal domar om människorov och människohandel som är kopplat till detta.”
Micael Terstedt @1000goodangels

@skyttedal Sambandet är mycket svagt.Polis som utrett har pekat på det motsatta. Finns mycket utrett o skrivet bla fria.nu/artikel/112912

 

I tidningar som tagit upp frågan om tiggeri och organiserad brottslighet kan bla nämnas:

http://www.dn.se/sthlm/aklagaren-om-petrina-det-ar-inte-manniskohandel/

http://www.fria.nu/artikel/112912

http://stockholm.etc.se/nyhet/polisen-”inget-tyder-pa-manniskohandel    (just nu problem med länk 2013-01-13)

 

 

Jag var förvånad över hela Skyttedals agerande och ställde frågan till Göran Hägglund, KD,s ordförande och ingående i Regeringen.

Micael Terstedt @1000goodangels

Du @goranhagglundär ju oftast en hedervärd person (min åsikt:)) Ställer du verkligen upp på KDU xenofobiska debattartikel i @ABDebattidag?

 

Göran Hägglund @goranhagglund

@1000goodangels Jag hade inte skrivit den artikeln

Jag tycker det är bra av Göran att tydligt säga vad han tycker. Fastän man även måste ha förstående för att han Ej kan ta till större ord.

 

Hela fråga kunde för min del vara avklarad genom att enbart kunna konstatera att Sara Skyttedal och KDU har tagit steget in i den xenofobiska sfären!

 

Men! Idag har jag på twitter även kunnat konstatera att flera har undrat över Sara Skyttedals grund för sina påståenden.

Sara Skyttedal har då i svar länkat till avgjorda domar från åren 2009 och 2010. Dessa är inte entydiga i att de gäller enbart människor från Rumänien. Fastän Skyttedal har specifikt pekat ut just Rumäner.

Här kan man inte enbart läsa om vad de anklade, dömda och frikända, heter utan också olika skadestånd till människor och även att vissa människor har haft kontakt med religiösa församlingar etc.

 

Det här är förvisso allmänna uppgifter. Om man vet vart man ska leta?

Vi har inte för så längesedan haft en härva där ett företag handlade med svenska domar och där människor kunde se vad grannar mfl har varit inblandade i. Detta blev mycket hårt kritiserat, även fast det antagligen inte skett något brottsligt.

 

Här är nu en mycket känd politiker som är ledamot av ett regeringspartis förbundsstyrelse, påtänkt regeringsledamot, ordförande i ett stort politiskt ungdomsförbund, ledamot av polisiära nämnder och fd nämndeman i tingsrätten och som nu hänger ut, gm sina länkar, diverse olika dömda brottslingar men också frikända och människor som fått skadestånd plus en del andra.

Det här är ett fenomen som enbart brukar återfinnas hos SD,s politiker, deras anhängare och dess olika nätsajter.

Det här är en mycket oroande utveckling!

 

Självklart har Skyttedals artikel i Aftonbladet också fått positiva omdömen. På twitter kan man se diverse olika SD representanter och andra xenofobiska figurer hylla hennes artikel och välkomnat KDU,s inträde i ”deras” sfär.

 

Jag anser detta vara en mycket farlig utveckling att ett regeringsparti har dessa förespråkare högt upp i sina led.

Kan vi ha en politiker som sitter i en polisnämnd med klara xenofobiska åsikter?

Speciellt svårt är det för mig som kristen att se en person, som anser sig representera en kristen rörelse- parti, med dessa åsikter som sätter focus på enskilda människor av utländsk härkomst och stora grupper av mycket fattiga människor och av olika minoriteter.

 

 

Jag är ingen stor anhängare av Alliansens politik men är vid sådana här tillfällen mycket glad åt att Reinfeldt och andra regeringsrepresentanter såsom Hägglund och Attefall många gånger uttalat motsatta ståndpunkter än vad KDU,s Sara Skyttedal skyltar med.

 

KDU, det kristna demokratiska ungdomsförbundet, hävdar i sina stadgar att de utgår från en kristen människosyn och kristen etik?
Enligt min mening ställde sig Jesus Kristus långt ifrån xenofobiska uttryck.

Jag är glad att vi som är kristna också kan representeras av andra med mycket klarare ställningstaganden för de som på olika sätt är marginaliserade.

De som är fattiga.

De som är främmande.

De som är glömda.

De som är utstötta.

De som gråter.

 

 

 

Självklart ska vi gå de ”kloka” intellektuella nyhumanisternas och de fundamentalistiska ateisternas viljor till mötes!

 

 

 

 

Nya krafter!

 

Nu har Ärkebiskops  valet dragit igång och jag har idag fått papper från Stockholms stift på att jag är invald i Sundbybergs kyrkofullmäktige.
Båda sakerna har väl ungefär lika stor betydelse för kyrkans utveckling!  ;)   lol

Enligt Helle Klein i P1 morgon så hör jag tydligen till gruppen ”konservativa” och jämförs därvidlag också med hemska åsikter!?

 

Enligt Helle Klein i P1 morgon så hör jag tydligen till gruppen ”konservativa”. (tydligen så är det oftast De som driver frågan Parti Opolitisk, enligt Helle.) Helle,s uttalande måste tolkas så. Detta  enbart för att jag vill ha en Parti Opolitisk inblandning i Svenska kyrkan. Dessutom jmf hon mig och alla andra som vill ha en PARTI OPOLITISK inblandning med den lilla gruppen frimodig kyrka (5% av kyrkomötet) som har FÖRSKRÄCKLIGA åsikter om bla kvinnor och homosexuella.

Vad inte Helle tycks förstå är att det just är begreppet PARTI Opolitiskt som säger vad det hela handlar om. Ingen politisk statsideologi ska bestämma över en fristående organisation. Det leder i så fall till en statskyrka eller än värre, synen kanske är inställd på en teokrati?
Helle och andra (s) representanter försöker hela tiden få det till att det inte går att vara opolitisk och därför ska det självklart gå att vara socialdemokrat och kyrkopolitisk aktiv. När det påpekas PARTI Opolitisk blir det då i (s) debattörers namn ”opolitisk”. Det är en stor skillnad mellan opolitisk och PARTI Opolitisk i en inomkyrklig organisations verksamhet.
Det går inte att säga att man engagerar sig som socialdemokrat i Partiet socialdemokraterna för att man personligen såsom kristen OCH socialdemokrat vill driva frågor. Det är PARTIET som driver frågorna. Det är PARTIET som bestämmer riktningen. I PARTIET sitter människor med ateistiska (icke religiösa) åsikter, människor med annan religion än den kristna, människor som ibland också är fientliga mot religion och alla dessa medverkar till beslutsfattande som PARTIET sedan ska driva i en KRISTEN organisation, nämligen Svenska kyrkan.
Observera att Vi INTE har personval i Svenska kyrkan!

Helle säger att inte Svenska kyrkan är en fotbollsklubb utan en demokratisk folkkyrka. Men låt då för Guds skull Kyrkan vara KYRKA! Låt Kyrkan föra fram det budskap den är till för. Budskapet som de facto utgår från Gud. Kyrkan ska inte vara lekplats för makthungriga politiska ideologi representanter.
Det handlar i grunden om för den reellt kristne om man ska ta socialismen (eller andra -ismer) in och förändra Guds hus och folk eller låta den ideologi som Gud och Kristus har gett oss vara verksam i Kyrkan.
Min inställning är att Guds ideologi ska få vara den ideologi som ska vara måttstocken i Guds eget hus!

 Det handlar dessutom (förhoppningsvis) om för den kristne människan  att ta sin tro och sin ideologi och föra ut Guds ord i världen och i världen kan detta gärna ta sig uttryck i en politisk ideologi som man vill ska förändra staten i den riktning som man själv såsom kristen tyder Guds ord.
Det borde inte för den reellt kristne vara att först ta en politisk ideologi och sedan försöka förändra Guds hus i enlighet med denna.
I Guds hus, kyrkan, måste Guds ideologi vara det verksamma verktyget.
Vi såsom människor är de lemmar som gör Guds vilja. Det är inte partier som är Guds lemmar.

 

Jag har stridit för jämställdhet, mot orättvisor, mot fattigdom, mot kapitalet i över 40 år.

Jag har varit engagerad i arbetarrörelsen i 30 år.

Jag har varit trogen den demokratiska socialismen i 35 år i val efter val.

 

NU är Jag tydligen ”konservativ”!

Detta för att JAG nu önskar ha en kyrka, en fristående organisation, FRI från Partiers olika statsbärande ideologiska inblandning i inomkyrkliga angelägenheter. Nu kallas Jag  ”Konservativ” och jämförs med små extrema grupper vars åsikter jag kämpat emot i hela mitt liv.

 

Nä du Helle. Botten napp! Skärpning!
Blir riktigt besviken på Dig när du för sådana svepande osympatiska omdömen om människor och  sådan ”fear” argumentation utan grund. Du kan betydligt bättre och rakare.

 

 

Vargen kommer, vargen kommer………………..?

 

Blir mycket fundersam över hur verkligheten de facto ser ut i Sverige och Svenska kyrkan och hur denna speglas hos en del skribenter och vissa partier.
Att mota främmandefientligheten i samhället liksom i kyrkan borde vara en självklarhet.
SD,s beskrivning av kyrkan och kristen tro är oerhört verklighetsfrämmande och har, enligt mig, ingen förankring varken i teologi eller historia. Deras människosyn är förkastlig och måste hållas borta från kyrkan!
Att däremot påstå att de är stora och starka inom kyrkan och på detta sätt försöka få människor som är som jag, dvs starka motståndare mot alla fascistiska tendenser, att gå ur soffan och rösta på ett parti (s) som även råkar vara mitt parti men som historiskt sett varit mycket starkt emot kyrkan är inte hederligt.
SD är inte stora och starka inom kyrkan. Lokalt har de ibland mandat och försöker göra sin röst hörd men i kyrkomötet har de endast 2 % av mandaten och möter ett kompakt motstånd.
Att som socialdemokraterna gör i den här kyrkovalsrörelsen är inte bara att göra en ohederlig beskrivning av verkligheten för de som hellre litar på ”sitt” parti än att se hur det ser ut i verkligheten.
Tyvärr gör också socialdemokraternas valverksamhet och ateistiska engagemang i kyrkan att det fascistiska partiet Sverigedemokraterna legitimeras som parti att också kunna organisera sig och föra fram sina, för kyrkans människor, mycket förkastliga syn.
Socialdemokraternas starka ateistiska engagemang i kyrkan såsom tummelplats och språngbräda för ett (förhoppningsvis) regeringsövertagande gör att Sverigedemokraternas åsikter som total motpol mot (s) att de faktisk får ett utrymme som de annars aldrig skulle få i en kyrka som försöker leva efter dess grundidé utifrån Gud, Kristus och DHA.
Aversionen mot (s) hos många människor gör att dessa istället för att Ej engagera sig i kyrkliga frågor eller engagera sig i kyrkliga nomineringsgrupper istället väljer att ta parti för SD för att motverka socialdemokraterna.
Vi kan inte fortsätta ha denna sekulariserade (ateistiska?) politiska ideologiska kämpande mellan statsideologier inom kyrkans hägn. Det här leder till total splittring och ett glömmande av vad kyrkans verksamhet de facto borde vara. Att föra ut Guds ord. Att försöka göra människor till lärjungar. Att visa på kärlekens väg gentemot den hårda kapitalistiska samhällsiden som slår ut människor. Att vårda vår jord. Att se att det faktiskt finns något större än oss alla! Något som omfamnar oss.