Det hummande folket

Jag har suttit på en del konferenser och liknande den senaste tiden och förvånats, förundrats över att så många sitter med och hummar i takt, i bekräftelse över de som just för tilfället pratar.
Det här har varit i kristna, kyrkliga kontexter och att jag har reflekterat på grund av att det här har skilt sig mot övriga kontexter där jag har varit.
Samma fenomen med hummandet från många människor har jag upplevt i olika slags Gudstjänster. Hummandet kommer när någon pratar, läser eller predikar. För den som agerar kan det kännas som en bekräftelse när andra i publicum verkar vara engagerade och hålla med det som sägs.
Just där finner jag också svaret på det myckna och annorlunda hummandet. Ibland dessutom akomponjerad med ett stadigt, fjädergungande nickande. Svaret är att i de kristna, kyrkliga sammanhangen förekommer många som har diakonala och själavårdande färdigheter. Färdigheter som har införskaffats på olika håll men där det ofta finns det gemensamma, att uppmärksamma konfidenten. Att vara närvarande i samtalet, höra och Se den behövande görs genom nickandet och det frekventa hummandet. Troligen blir det till en naturlig del av ens personlighet när man har haft mycket olika slags samtal. Samma symptom hör och märker man hos alla de som är vana att vara närvarande i olika slags samtalsgrupper.
Problemet är att för den ovane, oinvigde så är hummandet ett störande moment. Tom ett moment som kan kännas som urskiljande från de som verkar förstå, de som är invigda. Något att reflektera över.

Men nu förstår man ändå det konstiga oberäkneliga  hummandet från kyrkans invigda.
Kyrkans folk är inte ett relationellt folk.
Kyrkans folk är ett ljudande folk
Kyrkans folk är ett hummande folk…
…..hm hm hm

Gammal glömd kärlek………..2

Jag är en vildros på Sharons slätt,
en lilja i dalen.

Han

Som en lilja bland tistlar
är min älskade bland flickor.

Hon

Som ett äppelträd i skogen
är min vän bland de unga männen.
Jag njuter av att sitta i dess skugga,
dess frukt är söt för min gom.
Han för mig till vinhuset
under sin kärleks fana.
Styrk mig med druvkakor,
vederkvick mig med äpplen,
jag är sjuk av kärlek.
Mitt huvud vilar på hans vänstra arm,
hans högra omfamnar mig.
Jag besvär er, Jerusalems döttrar,
vid fältens gaseller och hindar:
stör inte kärleken, väck den inte,
förrän den själv vill.
Hör, min vän kommer!
Där är han,
han springer över bergen,
dansar fram över höjderna.
Min vän är lik en gasell,
lik en ung hjort.
Där står han vid vår gavel,
spanar genom fönstret,
tittar in genom gallret.

Han

Min vän säger till mig:
Kom, min älskade,
min vackra flicka, kom ut!
Vintern är över,
regntiden är förbi.
Marken täcks av blommor,
sångens tid är inne,
turturduvan hörs i vårt land.
Fikonträdet får kart,
vinstocken går i doftande blom.
Kom, min älskade,
min vackra flicka, kom ut!
Min duva bland bergets klyftor,
i klipphyllans gömsle,
låt mig se dig,
låt mig höra din röst!
Din röst är ljuv,
din gestalt så skön.

Kör

Fånga rävarna åt oss,
de små rävarna,
som härjar i vingårdarna,
våra vingårdar som går i blom.

Hon

Min vän är min och jag är hans,
han som vallar sin hjord bland liljor.
Tills vinden vaknar
och skuggorna flyr,
ströva omkring, min vän,
som en gasell, som en ung hjort
på de kryddoftande bergen.
 
Hög V 2

Apropå vilka som är Mina kompisar och vilka en del tycker inte är Svenskar!

Debatten är hård och slående…………………..

Gammal glömd kärlek……

Sångernas sång, av Salomo.

Hon

Kyssar vill jag dricka ur hans mun!
– Din kärlek är ljuvare än vin.
Ljuvligt doftar din balsam,
som Turak-balsam är ditt namn,
och kvinnorna älskar dig.
Ta mig med, låt oss skynda,
för mig, konung, till ditt rum.
Vi skall jubla och glädjas över dig
och prisa din kärlek högre än vin.
Med rätta älskar de dig.
Jag är svart och skön,
ni Jerusalems döttrar,
svart som Kedars tält,
som Shalmas hyddor.
Bry er inte om att jag är svart,
att solen har bränt mig.
Min mors söner grälade på mig,
de satte mig att vakta vingårdarna.
Min egen vingård vaktade jag inte.
Säg mig, min käraste,
var du vallar din hjord
och var du rastar vid middagstid,
så att jag inte förirrar mig
till dina vänners hjordar.

Han

Vet du inte det,
du skönaste bland kvinnor,
så följ bara fårens spår
och låt dina killingar beta
vid herdarnas läger.
Vid ett sto i faraos spann
vill jag likna dig, min älskade.
Dina vackra kinder smyckas av hängen,
din hals av pärlor.
Hängen av guld skall vi göra åt dig
med kulor av silver.

Hon

När kungen ligger på sin bädd
sprider min nardus sin doft.
Min vän är som knytet med myrra,
som vilar mellan mina bröst.
Min vän är en klase hennablom
i En-Gedis vingårdar.

Han

Vad du är skön, min älskade,
vad du är skön!
Dina ögon är duvor.

Hon

Vad du är skön, min vän,
ja, du är ljuvlig!
Grönskande är vårt läger,
cedrarna är bjälkar i vårt hus,
cypresserna vårt tak.
 
//Hög V 1
 
 

Oj …..farligt o sexistiskt språkbruk…..men kuligt:)

image

Fnissar fortfarande åt nyhumanistiska….

…..företrädare som tycker det var så bra att Barack Obama vann US presidentvalet. Motiveringen är att det är bra att USA får ha en ”sekulariserad” (icke religiös) president.
Vilken fantastisk icke insikt. Har de aldrig hört Obama tala? Går det överhuvudtaget att tänka sig en Amerikansk president som inte tar Gud som en självklarhet?

Att leva i det relativt sekulariserade Sverige gör att en del tydligen missar det världsliga perspektivet.
I ex USA är Gud och religiösa yttringar något helt naturligt. Det motsatta förhållandet är svårt att tänka sig. Kyrkan är det som är en självklarhet i amerikanens liv.

…..fniss fniss….kan inte sluta. Det är ju småroligt.
Läs mer

Ni ska enbart skita i att jag bär jeans…….

……eller om någon kvinna bär slöja.
Debatten om slöja eller inte är så oerhört knäpp så man vet inte vart man ska börja. Om det är som så att en kvinna av sin religiösa/ kulturella övertygelses skull önskar bära slöja så ska väl alla andra enbart skita i detta. Det är hennes val. Ingen annan drabbas av detta.
Om det mot förmodan Inte är hennes val så är det grundläggande problemet inte slöjan utan andra slags maktordningar som man då måste bearbeta utifrån den faktiska enskilda situationen. Då ska naturligtvis kvinnan ha den adekvata hjälp som hon då behöver.

Sluta moralisera över kvinnor som bär någon slags slöja. Sluta se kvinnor  som några människor utan egen vilja, handlingskraft, tankeförmåga och intellektuell kapacitet. Sluta speciellt att se kvinnor från andra kulturella omgivningar än det vanliga som du är van vid som några utan mänsklig kapacitet. Behandla inte de kvinnorna som några mindre utbildade, vettiga eller kunniga.

Sluta se utifrån Din västerländska generella syn på kvinnor från andra kulturella/ religiösa sammanhang som några som måste ”räddas” från något obehagligt och till något mycket bättre. Det är enbart en gammal förlegad syn på världen utifrån ett västerländskt perspektiv som att vi i ”västerlandet”, vi i Norr, har en uppgift att påtvinga andra människor och kulturer ”vårt” ”civiliserade” hm hm hm.. synsätt. Det är ett ålderdomligt missionerande synsätt.

Sluta!