Predikan från Palmsöndagen 2012.

(Följande är utkastet till predikan. Det blir aldrig som det står på pränt)  *s* Evangeliettexten är Matt 21: 1-11

 

I sommar, i augusti, kommer Olympiska spelen att gå av stapeln i städernas stad London. Förberedelserna är nog klara nu och hela England, ja hela världen, väntar på en stor fest, ett hejdundrande firande.

Vi kommer alla att få se en massa fantastiska idrottsmän och kvinnor åstadkomma enorma prestationer. Publiken kommer att skrika, heja och hylla alla fina atleter och deras enorma resultat.

 

Men! En del idrottsmän och deras resultat kommer att ses som misslyckanden. Ingen kommer att hylla dem. Kanske de tom kommer att hånas, förkastas.

 

OS och idrottare är ett bra exempel på firandet av oftast rätt vanliga människor. Utövarna är inte kungar, kejsare eller presidenter utan allt som oftast kommer de från helt vanliga miljöer. En del av dem kommer tom från rent fattiga och svåra omständigheter.

 

Ett bra svenskt exempel på  en idrottare från helt ett helt vanligt förhållande och som har varit aktuellt den senaste tiden är Anja Persson vilken avslutade sin skidsäsong och sin karriär för ett par veckor sedan.

Anja! En av svensk idrotts största genom alla tider och som har vunnit det mesta som överhuvudtaget går att vinna har också haft svåra motgångar med skador och misslyckanden. Hon har ibland fått ta emot mycket stryk från de som inte trott på henne och sagt att hon är slut. Anja har dock gång på gång visat på att kunnat komma tillbaka till eliten, övervunnit skador och misslyckanden och vunnit ännu fler segrar.

 

Det här är exempel På från början en rätt vanlig människa som det gått bra för och som hyllats men där det sedan i perioder gått utför  och allt bytts ut mot misslyckanden och förnedring för att sedan visa på att det kommer att gå bra igen.

I Evangelitexten som jag läste hörde vi om Jesus som kom ridande in i Jerusalem på en åsna.  Han hyllas, firas, pratas om. Folket lägger ut kvistar för honom och han står för ett ögonblick i centrum.

Samtidigt visar Jesus på sin mänsklighet. Han kommer som en vanlig människa i vanliga kläder och sitter upp på ett vanligt lastdjur, en åsna. Han visar på att han är en vanlig människa. En vanlig människa som vilken som helst och som inte behöver en stridshäst för att färdas in i Jerusalem.

Men vi vet också att han redan förut visat på sin säregna kapacitet och att folket naturligtvis hört talas om honom.

 

VI, som är här, vet ju också vad som sedan händer de närmaste dagarna med Jesus. Hyllningarna övergår i spott och spe.

(Och)Ni som nu inte vet vad som händer med Jesus de närmaste dagarna har en spännande vecka framför Er här i kyrkan för att få reda på vad som händer under påsken.

 

Precis som med idrottarna ser vi här hur dubbelt det kan vara. Att ena sekunden vara firad, hyllad för att i nästa ögonblick vara nedgjord, hånad bespottad.

 

Det finns även en annan dubbelhet i Jesus agerande. Samtidigt som vi nuförtiden oftast ser åsnan som han kommer ridande in i Jerusalem på som ett vanligt lastdjur för vanliga människor och så som Jesus också oftast såg sig själv, så var det i den gammaltestamentliga historien faktiskt en bild för att det var en Kung som kom.  Kungar föredrog en Åsna för de var lugnare, snällare och mer lätthanterliga än en krigshäst. Människorna som la ner kvistar och sina mantlar på marken framför Jesus när han kom på Åsnan gjorde just det de trodde var riktigt. Här kom en kung. Här kom någon som måste firas.

Det här är Jesus mycket medveten om.

Samtidigt som han visar på att han är en människa så skapar han ändå en bild hos folket som står utmed gatan att här kommer faktiskt en Kung! En kung som bör firas.

Det här är bilder av dubbelheter i livet som jag tycker även finns nu. Här hos oss.

 

Vi har nu haft en period av fasta där en del försakar något i livet och andra tar perioden som en tid av eftertanke. Det här är för många en tuff period och den ska påminna om hur tufft det ibland kan vara i livet .

Genom Palmsöndagen går vi in i stilla veckan vilket leder till eftertanke över vad som händer inför och iom  Påsken.

Jag ser därför att just de här dubbelheterna som finns i Evangelietexten genom hyllandet, firandet kontra besvikelser, den vanliga människan kontra en kung, som extra viktiga att tänka till om just eftersom vi har färdats i en period av tankar, andlig rening, försakelser.

 

Hur ser det ut i våra liv? Är inte våra liv som idrottarnas eller Jesus liv fylld av dubbelheter?

Ibland har vi säkerligen gjort bra saker och hyllats, för att en tid därefter kanske hånas för något.  Vi kanske tom är rädda för bakslaget som vi ju vet/ tror kommer att komma. Vi låter oss inte hylla oss själv eller om vi hyllas av andra så försöker vi tona ner det hela. Vi går i dubbelhetens rädsla!

När vi gjort något bra och firas så vågar VI inte vara glada. Vi bekymrar oss för morgondagen. Morgondagens bakslag.

 

Bilden som Jesus förmedlar till oss är en helt annan. Han VET sitt öde. Han är medveten om vad som ska hända med honom under påsken. Även fast Han vet att han ska plågas och kanske dö så låter han inte dölja glädjen, dölja lyckan hos honom själv och hos alla de som samlats runt honom. Han låter inte bekymren förmörka livet i förtid.

Han lever i dagen! Han lever i nuet!

Det är likadant för de flesta idrottsmän. De är medvetna om bakslagen men kan hantera det och glädjas när det går bra. Hela deras idrottskarriär och livsstil går ut på att försöka finna den där glädjen. Den där segern.

Samma seger som Jesus VET att han kommer att kunna fira.

 

Jesus visar genom att sitta upp på en Åsna och låta sig hyllas på sin färd in i den finaste av städer att det  inte bara är tillåtet att låta sig hyllas utan han visar också på ett budskap till oss nu!

Var inte rädd!

Du står i en kärleksrelation till Gud.

Du är skapat till människa och att finna glädjen över sitt liv och andras är grunden i Guds bud om kärleken.

Du är värd att hyllas för Du är människa och Du gör ditt bästa efter din förmåga. Som människa har du dessutom fått förmågan, ja tom uppgiften att hylla din nästa. Du vet ju att din nästa försöker göra precis som Du. Sitt bästa!

Livet består för idrottsmannen, för Jesus, för dig och mig av lyckliga tillfällen men också av hemskheter. Att uppleva allt detta är att vara människa.

Idrottsmannen gör just det som Jesus försöker visa oss alla. Att vi bara kan göra vårt bästa. Här och Nu!

 

Gud älskar dig för den du är. Precis som du är!

Du ÄR omåttligt älskad ! Enbart för att Du är den Du är.

Var inte rädd för att firas och hyllas. Se på idrottsmannen, se på Jesus! Det är ingen förbjuden väg att hyllas och att hylla. Jesus har redan ridit den vägen för Dig på sin väg till Jerusalem!

Han har visat vägen för Dig!

Du Är omfamnad!

Du behöver inte Vara rädd!

 

Amen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Undrar hur Sensus och ”Tema Fattigdom” nu resonerade?

Tema fattigdom är en sajt som ska stödja olika projekt mot fattigdom och social utestängning enligt nedanstående deklaration:

Sajten drivs med stöd av Europeiska Socialfonden av Sensus studieförbund. Sedan ”Det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning” 2010, har Sensus, ABF och EAPN (European anti powerty network) samverkat med olika projekt kring fattigdomsbekämpning. Via sajten önskar vi bidra till kunskap, debatt och diskussion om den inhemska fattigdomen”

 

Först måste klargöras att Jag anser att bekämpning av fattigdom är bra. Vi har en situation i Sverige där fattigdomen och utanförskap blir värre och värre. Detta måste alla goda krafter samlas för att motverka.

Men! På ”Tema Fattigdom” så skrivs det också krönikor av en (”troligen”?)  journalist som heter Peter PC Carlsson.

Den 3 april skrev denne en krönika med rubriken ”Religiösa skolor isolerar barn!” Huvuddelen av krönikan tar upp Plymoth skolan som varit på tapeten nu igen. Att man tar upp denna skola som varit under granskning av skolverket är helt i sin rätt. Att man dessutom kan sätta frågetecken för en del andra konfessioners skolor är också helt okey. Skolor och olika samfund ska naturligtvis granskas.

Är detta en granskning? Nej, definitivt inte. Hela krönikan gör rent horribla jämförelser och drar den religiösa människan och alla religiösa, kristna, samfund över en kant.

Carlsson börjar hela krönikan med en raljant och total sågning av religion överhuvudtaget.

 ”Då och då återkommer diskussionen om huruvida den ena eller den andra konfessionella, eller religiösa som vi säger på svenska, friskolan håller sig inom ramen för skollagen. Jo tjena! Själva idén med en religiös skola är naturligtvis att man särskilt vill lyfta fram sin oöverträffliga idé på livets uppkomst och den herre, för det är alltid en herre, som styr och har skapat världen.”

Carlssons oerhört bristande Teologiskla kunkaper visas redan i detta första stycke. Att dessutom huvuddelen av Jordens befolkning bekänner sig till en religion av något slag har tydligen gått Carlsson helt förbi. Att över 70% av svenska folket också är medlemmar i religiösa organisationer verkar också obekant för denne ”journalist”. Att man i religiösa skolor, konfessioner, kyrkor etc är mycket medvetna om ”Världen” och att man självklart måste ha all relevant kunskap om det som man faktiskt är en del av verkar inte Carlsson förstå.

Han fortsätter med ”Tanken på att det finns religiösa friskolor som skall tillhandahålla en neutral syn på andra religioner eller andra grenar av kristendomen är naturligtvis befängd.”

Detta är motbevisat i flera fall och det är just skolverket som har till uppgift att kontrollera att skollagen följs. Dvs tvärtemot vad Carlsson tror att det fungerar. De flesta religiösa samfunden i en sekulär stat agerar självklart utifrån den gällande samhällsordningen. Självklart vill även de flesta samfund att dess medlemmar och elever ska få en så stor utbildningspotential som möjligt eftersom de ju kommer att verka bland alla slags människor. Skollagen är en del av detta regelverk som stipulerar vad för kunskaper som bör erhållas och hur dessa ska erhållas. Anser man inte att de verk och lagar som är gällande i en sekulär stat fungerar så är man ute på lite hal is. Alternativet är naturligtvis att man agerar rent politiskt för att uppnå det som man själv står för.

I Sverige har vi rätt till friskolor. Jag kan själv sätta frågetecken för om det är speciellt bra att man får driva vissa skolor med vissa religiösa, ideologiska och andra märkliga inriktningar. Men jag kan enbart konstatera att det är den faktiska verkligheten just nu. Dessutom finns det en övertygande majoritet i sveriges riksdag för hur det ser ut i dagsläget.

Jag lämnar Carlssons befängda reflexion om Nazismen och skolor därhän eftersom jmf nazistiska skolor med religiösa skolor torde vara rätt befängd. Där surnar han ner i ett mörkt hål.

Han avslutar med diverse frågeställningar ” Frågan är snarare hur lämpligt är det med religiösa friskolor? Hur kan vi försvara dessa skolor. Är det inte att medvetet skicka dessa barn till ett utanförskap? Varför ska vi gå med på det?

Var för sig är detta berättigade frågor men insmuget i frågorna ligger en i princip konstaterande av Carlsson att de som går i religiösa friskolor, vilka dessa än har som huvudmän, är automatiskt i ett utanförskap.

 

De flesta som har den minsta aning om hur de flesta större kristna samfunden, inkluderat Svenska Kyrkan, agerar i samhället skulle absolut inte komma på tanken att de agerar för ett utanförskap eller för den delen för fattigdom.  Snarare är det, enligt de undersökningar som gjorts angående vad svenska folket tycker om bl a Svenska Kyrkan, att det just är inom fattigdomsbekämpning och utanförskapsbekämpning som de har det högsta förtroendet.

Carlssons utsvävningar och till stor del ateistiska hållning är märkligt med tanke på vilka som står bakom ”Tema Fattigdom” dvs som huvudman Sensus. Vill inte Sensus ha med de religiösa organisationerna i sin mycket behjärtansvärda bekämpning av fattigdomen? Vill Sensus distansera sig från religiösa organisationer?
Är krönikören Peter PC Carlsson, Sensus Projektledare under Temaåret, det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning åsikter det som Sensus står för?

 

Kan Sensus ledning svara på detta?