Ja, så var då ”sossarna” på banan…….

…igen då! Kanske?

Den nye partiordföranden för socialdemokraterna har intagit inte bara talarstolen, utan också satt sig i skjutställning för att leda en hel politisk opposition mot de stora samhällsförändringar som har skett de senaste åren med en såkallad alliansregering, som på sitt sikte har skjutit in sig på de svaga, de fattiga, de sjuka och marginaliserade.

Löfven har ett tungt ansvar på sina axlar men han har åtminstone en grund i riktigt arbete till skillnad mot alliansens broilerpolitiker.

Nu är det upp till bevis för socialdemokraterna och den gamle arbetaren Löfven.

Det behövs riktiga arbetare i det samhälleliga livet.

Löfven sa mycket i sitt tal men inget direkt superslående eller revolutionerande. Kanske är det just hans uppmaning till att alla inom partiet måste arbeta tillsammans det som är mest symptomatiskt. En gammal klassisk facklig ståndpunkt. Tillsammans kan det göras under som inte en enskild kan åstadkomma. Kanske är just ett under det som behövs också?

Det är bara att önska Löfven och socialdemokraterna lycka till, för det behövs en politisk opposition som kan utmana den gällande politiska högermakten som har satt i system att förminska den enskilda människan och enbart ta upp pengarnas kraft som den enda moroten för mänskligt liv. Kanske kan tom begrepp som solidaritet, demokrati och omtanke om den ”lilla” människan komma på tal igen. Bara att hoppas att inte Löfven och socialdemokraterna glömmer Juholts upplyftande retorik om de fattiga barnen i Sverige och att politikerna faktiskt får en insyn i att vi nu har ett två tredjedelssamhälle där en mycket stor del av svenskarna är i fattigdom eller riskerar att hamna däri.

Lycka till Löfven……..synd bara att Du har en sådan taskig hockeylags smak 🙂

Annonser

Apropå Juholt, tabbar och Statsministerns tavlor!

Nu sitter mediarepresentanter i alla slags morronsoffor, kvällsTV debatt stolar och bakom diverse studiopulpetar och försöker desperat försvara att media naturligtvis inte har gjort något fel i deras granskning av Juholt. De har ju bara försökt belysa vissa misstag som Juholt gjort? Så gör ju media och det är deras uppgift att gräva fram saker. Fortfarande sitter också mediarepresentanter och påstår att exempelvis Juholt,s hyresaffär skulle vara felaktig fastän det är bevisat att han inte gjort något fel. För media är det svårt, hemsk mycket svårt att erkänna sina misstag, fsatän de gärna vill att de som granskas ska erkänna sina ”misstag” och gärna då ”misstag” som egentligen inte är några misstag. Hm hm hm…  😮

Är det sådan här journalistik vi vill ha? Är det ett allmänt intresse att koncentrera sin mediabevakning på i princip endast en person? Borde det inte vara som så att bevakningen borde vara lika för alla betydande politiker?

 

Att moderaterna ofta kommer undan är ingen hemlighet. Och att media till stor del ägs av stödtrupper till moderaterna är inte heller någon hemlighet. Men den lilla spillra av press som inte tillhör den kapitalistiska sektorn och måste springa deras herrars ärenden gör de sitt jobb?  Borde inte de i rimlighetens namn mycket starkare belysa exempelvis Reinfeldts tavlor? ❓

Alliansfritt sverige har listat en del tavlor här. Likaså är Dagens arena inne på samma spår här.

 

Jag har ingen möjlighet att kolla alla uppgifterna men tycker ändå att det är intressant att det åtminstone finns vissa som vill visa på hur det politiska klimatet ser ut och att inte samma regler gäller för ReinBorg och moderaterna som för Juholt. Läs ovanstående och tänk till! 🙂

 

 

Så fick Juholt då nog av de fega hyenornas små bett!

Att Juholt överhuvudtaget orkade stanna kvar så länge som han ändå gjorde är snarast en mänsklig bragd. Att utsättas för så mycket skit, lögner, knivhugg och gamtuggande som han utsattes för borde överhuvudtaget  ingen  människa behöva uppleva ens på avstånd.

När Lena Melin, Aftonbladet och alla de andra små köttbitsgnagande hyenorna bestämmer sig för att sanningen inte är en riktig värdemätare för deras egna skriverier går tyvärr ingen människa säker. När Aftonbladet ansåg att Juholt fick för mycket pengar i hyresbidrag så var det bara bara så. Fastän verkligheten de facto var en helt annan och att många fler riksdagsmän från olika partigrupperingar hade gjort exakt samma sak och vid en granskning som gjordes av andra läskunniga människor faktiskt visade på att Aftonbladet och de andra hyenorna faktiskt ljög svenska folket rakt upp i ansiktet. Hela denna historia hittades på av tidningarna när redan Juholt hade fått utstå en hel massa oklara anklagelser redan.

Är det verkligen som så att vi människor är ansvariga för vad andra människor gör? Eller har gjort? Är det som så att om man nu råkar bli kär i en människa som har gjort dumheter innan man träffade denne ska man då få lida för detta? Ska man få utstå påhopp med utrop som att man då inte är pålitlig och att man gör dåliga val för att man råkar ha blivit kär i en människa som faktiskt redan har tagit sitt straff och sonat sitt brott.

Juholt råkade bli kär i en kvinna som hade förskingrat lite pengar, fått sitt straff och sonat sitt brott. Detta brott som varit innan hon träffat Juholt slogs nu upp i media och det blev nästan som att det var Juholt som var brottslingen. Och var han inte brottsling så var han ändå en man med dåligt omdöme som blivit kär i en sådan kvinna.

Men kära, kära hjärtanes. Hur många av oss svenska män är då inte totalt utan omdöme om vi ska börja nysta i vilka kvinnor som vi råkat bli kära i. Och kära , kära alla svenskar hur många kvinnor är då inte totalt omdömeslösa för att deras kärlek har fört dem till män med diverse olika förflutna. Eller för att vara konkret, kan någon av oss människor verkligen sägas vara omdömesgilla om vi ska utgå från vilka vi blivit kära i, eller umgåtts med, eller gjort affärer med, eller råkat diskutera gåtor på krogen med, eller …….ja ni förstår, var stoppar det!

Kan man säga att Statsministern är omdömesgill med en sådan kvinna som Filippa som gör så mycket konstigheter mot de fattiga. Ja just de ja..hon e ju moderatpolitiker och dessa förväntar vi oss att de gör så mycket konstigheter så det är ju självklart inget konstigt och därmed kan inte Statsministern vara omdömeslös. Annat är det med Juholt som råkade bli kär i en VANLIG kvinna som långt innan de träffats hade  råkat i svårigheter och gjort ett mindre brott, som sonat och straffats. Vem var det som pratade om att förlåta andra människor?

Nu hör inte jag till de som såg Juholt som något naturligt val  när han valdes men hans retorik var ändå lite uppfriskande jämfört med hans föregångare och helt klart behövs det några vassa, småroliga kontringsbenägna politiker för att utmana radarparet ReinBjörk som faktiskt utstrålar trygghet fastän deras politik skickar fler och fler människor ut i fattigdom och misär.

Det är också då på sin plats att konstatera att Juholt kanske inte var alldeles lyckad ibland i hans uttalanden och ställningstaganden. Det blev kanske lite för mycket skjutafrånhöftenutsagor ibland. Samtidigt var dessa små felskott inte speciellt allvarliga jämfört med andra politikers klavertramp och ibland fanns det också goda skäl till Juholts små felskott. Om vi eventuellt tittar på socialdemokraternas skuggbudget så har det framskymtats som att det skulle vara ett enormt stort misstag av Juholt. Är det verkligen det? Är det ett misstag att komma till sina egna led med ett förslag, höra på argument och därefter ta dessa till sig och ändra på det man vill lägga fram. Är det inte just en sådan situation som borde vara det naturliga inom politiken, att diskutera med sina egna? Nej, tydligen inte för de små knivhuggstickande egna ”kamraterna”, de fega ”judaspersonligheterna” som i olika sammanhang tydligt klargör att Juholt inte är lämplig men inte superdirekt vågar säga. De går  istället ut i media med sina kringelkrangelåsikter som gör att media kan gotta sig åt interna stridigheter och öppna dörren på vid gavel för motståndarsidan att hugga på.

Media som, till största delen, är privatägd i Sverige vill inte ha en stark socialdemokratisk ledare. Det är farligt för dem. De har nu visat sitt rätta ansikte och deras huggtänder har slitit en människas person i bitar och dessutom med benäget bistånd från inhemska ”quisllingar” inom socialdemokraterna åsamkat den, för det privata näringslivet hemska socialdemokratin, ett stort hugg i deras mittersta flank.

Men vi andra, vi vanliga människor behöver en stark motkraft mot de utsugandes skara och de avlönande mediamedlöparnas vildsinta lögner. Vi små, marginaliserade behöver inte rösta på sossarna för att förstå att om de nuvarande, på småfolket huggande allianspartierna, får fortsätta så kommer det snart inte handla om ett två tredjedels samhälle utan vi kommer att ha ett Sverige där fattigdomen står för 50% av befolkningen och de rikare har blivit än rikare. Därför behövs socialdemokratin.

Men då inte en socialdemokrati av det nuvarande slaget. De har nu ett behov av en stor självrannsakan och en återgång till grundpelarna i den socialdemokratiska ideologin. Ett oavbrutet utrop av stöd för mänskliga rättigheter, demokratiska förhållanden där man på något sätt måste komma tillrätta med medias oinskränkta makt att föra fram den politik som den anses behöva, ett skri för de fattiga, ett samhällsansvar som verkligen tar de marginaliserades utsatthet på allvar, en politik som byggs på solidaritet, som bryter upp den egocentrerade individualiteten och gör det möjligt för människor att bry sig om varandra, att kunna visa kärlek för andra utan att vara rädda för att inte ha mat för dagen, en kraftansamling mot de kommersiella krafterna och de utsugande marknadskarafterna. Det behövs en beskattning av de rika.

Socialdemokratin måste också inse att ett av deras absolut största misstag var att sälja ut sina stora kraftfulle media. Det politiska kriget vinns inte med argument, kunskap, övertygelse, passion och ideologi utan av vad man kan föra fram till folket genom media. Äger man inte media så äger man inte heller informationen.

Dessutom måste socialdemokratin komma tillrätta med sina egna personliga problem med de knivhuggande egna gamarna och i värsta fall göra en gammaldags ”utrensning”. För vad ska en sådan som Östros eller en sådan som Ylva i ett parti som genom sin historia har propagerat för solidaritet att göra.

Det är något som gått mycket snett inom de egna leden i sossarnas innersta. GÖR för böveln något drastiskt, NU!

Vi andra måste nog allvarligt tolka in och fundera över om vi har någon demokrati i Sverige idag. På papperet kan det se ut som att vi har fria val och en demokratisk process. Men har vi verligen det? Är det inte som så att den privata kommersiella kapitalistiska mediaindustrin och dess lakejer filtrerar så att vi inte får en saklig, objektiv bild av verkligheten? Och om vi inte har tillgång till saklig information från många olika källor med olika preferenser kan vi vanliga då verkligen ta ställning utifrån demokratiska förhållanden?

Hur ska vi komma tillrätta med medias lögnaktiga och mycket farliga verksamhet? Hur ska vi kunna ställa medias representanter till svars för de fel de begår och de övergrepp de mycket kalkylerande tycker sig kunna göra? Varför ska media styra vår politiska värld? Vart är vår demokrati på väg?

Tänkvärt

Våga ändra dig. Du är klokare idag än igår.

 

Många tror att de har gott om tid – imorgon.

 

Ett par citat utav okända att fundera över. Eller hur?

 

””Vid sidan av katekesen är psalmdiktningen Luthers stora insats för fromhetslivet. Liksom när det gällde katekesen tänkte han också här på livet utanför kyrkomurarna. Visst skulle psalmerna sjungas i kyrkan – men också i köket och vid plogen. Med genial instinkt utgick han därför från den rytmiska folkvisan eller dansleken när han komponerade melodierna. Den storslagna psalmen ”Vår Gud är oss en väldig borg” sjöngs ursprungligen till luta och trummor och i en takt som skulle överraska dagens svenska kyrkobesökare! //A. Sandström

 

Vet att det är många som inte är förtjusta i dagens musik i en del Gudstjänster. Kanske blir de förvånade över ovanstående uttalande. Musiken ska väl ändå spegla tidens Gudslängtan och lovsång?

 

 

 

 

 

 

 

Nu e det nya tider…….

…..som stundar!

Är nog egentligen inget omvälvande påstående för det är något som sker ständigt……för oss alla 🙂

 

Men efter en vecka i DEADline tecken där bloggen är den som fått sova och saker bara måste färdigställas och den därmed för mig kommande igentagande sömnperioden är det verkligen en ny tid på G.

 

Igår var det en skön söndag (hm hm låter som någon snuttegullig veckomagasinsvinjett?) med sprintande stafettskidor, nedförsslalomskidor, pang pang skidor, handboll och ett slut me Pizza och fotboll där Zlatan var minst lika sovande som jag har varit de sista dagarna. Däremellan hanns det med en kvällsmässa i en Stockholmsk träkyrka åt det södra hållet  med en bra predikan där man kunde sjönja ett litet groende befrielseperspektiv från predikantens sida ;)….kanske det finns hopp om predikanterna ändå?

Nu startar en ny tid ..ja ja ja…jag upprepar mig…men till stor del i en ny stad. En lärd stad utslängd på den Uppländska gamla havsbottenmyllan. Ska bli roligt att uppleva den staden igen. Framförallt på sommaren är det en trevlig stad med mysiga caféer och schyssta skolor av diverse slag.

 Men nu är det svensk underkyld vinter och det är bara att hoppas på att vi kan ta oss helskinnade bland alla smågalningar som när de hoppar in i sina små plåtlådor tror att de är helt oförstörbara och mer ser sig själva som tigrar som bara ska först fram.

E4 här kommer Vi, ta bort isen!  🙂

 

”neger”……..

 

….……är inte ett ord, ett uttryck som ska användas i en vanlig sansad debatt. Det är ett ord som har fått en betydelse av ett nedsätta omdöme om en människa som är likadan som alla andra men som dock har en hudfärg av annan färg än den människa som oftast brukar nyttja ordet.

 

Ändock används ordet påfallande ofta bland oss alla vanliga människor. Kristina Lindquist tar i Expressen debatt den 6 jan 2012 upp ordet som en belysning av rasismen i en intressant artikel ”Kalla rasismen vid dess rätta namn”.

Kristina tar upp ett antal exempel som alla pekar på en rasistisk syn, även fast jag inte helt håller med henne när hon låter påskina att de som uttrycker ordet entydigt och självklart har haft för avsikt att misskreditera en grupp människor enbart utifrån sin hudfärg. Är verkligen motivet entydigt hos alla dem som säger och gör dumheter? Jag tror och hoppas att så inte är fallet.

 Det är dock som så att just dessa exempel är bra exempel på den rasism som kommer till uttryck hos de flesta av oss. Inte då att vi aktivt använder ord och nedsättande omdömen om andra för att misskreditera dessa utan kanske än mer för att vi ofta, när uttryck och ord uppkommer, inte reagerar, opponerar och kanske tom protesterar mot uttrycken ifråga och mot de människor som uttrycker dessa.

Nu ska inte vi som försöker undvika rasistiskt språkbruk slå oss för bröstet utan även vi kan säkerligen ibland kasta loss uttryck som egentligen inte borde vara godtagbara. Ingen människa anser jag är helt felfri och därför kan det ibland hända att rasistiska uttryck kommer ur munnen på oss alla. Är därmed alla som någon gång uttrycker sig rasistiskt rasister?

Detta är den mycket svåra frågan. Det är lätt att sätta sig över ”alla andra” och anse att just de gör fel, säger fel och agerar fel.

Att uttrycka exempelvis ordet ”neger” är i dagens Sverige ett nedsättande omdöme och fel. Det går egentligen inte att undkomma detta för det har fått en sådan betydelse och det borde heller inte för de flesta av oss råda något tvivel på att det är ett felaktigt och nedsättande epitet.

Men allt går ju som bekant också att problematisera. Kristina implicerar att det inte går att göra det utan att rasism är rasism hur den än tar sig uttryck. Detta anser jag vara en naiv bild.  För i begreppet rasism ligger också ett ställningstagande, en åsikt i ens inre om ”andra” kontra en själv.

Syftet vid rasism är att se sig förmer än vissa andra och att tillfoga dessa en skada.

Om man av oaksamhet, obetänksamhet, affekt någon gång säger ord och uttryck som inte är legitimt innebär inte detta per automatik att man är rasist. Det är inte godtagbara uttryck men den som uttrycker dessa behöver inte vara en ”sämre” människa för det. Det kan vara så enkelt som att man bara är just ”dum” vid det tillfället, man låter andra omständigheter i sitt liv göra att sina känslor svävar ut. Detta är saker som vi alla människor i alla andra sammanhang är medvetna om. Detta att vi inte alltid egentligen säger det vi säger eller att vi menar så som det låter. Detta är nog de flesta reflekterande människor medvetna om och därmed klarar vi också av att samsas fastän vi ibland säger och gör förkastliga saker mot varandra.

Här bör dock påpekas att de exempel som Kristina tar upp i sin artikel enligt min mening inte kan gå under rubriken ”oaktsamhet” eller affekt.

 Ett annat sätt att också reflektera över uttryck som i vår tid har betydelse av nedsättande karaktär och rent rasistiska är ordens betydelse i olika historiska och sociala kontexter.

För att då återknyta till ordet ”neger”, vilket inte nog kan understrykas, som bör undvikas kan man se hur detta ord har haft för betydelse. När jag själv växte upp var ordet för en ”svart man” (egentligen ett uttryck som jag inte är nöjd med eftersom jag själv helst inte vill skilja ut människor pga deras hudfärg) ordet ”neger”. Det förekom i skolan, i läroböcker och i samhället i övrigt. I de miljöer som jag och min generation då växte upp i skulle ingen överhuvudtaget komma på en tanke om att detta ord hade rasistiska konnotationer. Än tydligare är det självklart för de generationer som växte upp före mig. I slutet av sextiotalet växte dessutom också den Amerikanska black power rörelsen fram och dessa använde ordet ”nigger” som för många svenskar (felaktigt?) var synonymt med ”neger” och därmed fick ordet dessutom en status som ett frihetskämpande uttryck. Det kan idag låta mycket konstigt men den sociala och historiska kontexten växlar. Tyvärr blundar vi ofta för detta och låter vår nutida kontext stå som mall för det som har varit.

Nu, idag, har dock ordet en helt annan och klarare betydelse.

I det vardagliga livet bör man därmed, enligt mig, vara försiktig med att sätta epitet på olika människor som de kanske inte förtjänar. Man bör se till person, man bör se till miljö och man bör försöka se bortanför uttrycken och se på motiven varför en del människor använder vissa uttryck. Det bör vara till exempel en viss skillnad på en person som är född på 40-50 talen som ”råkar” uttrycka sig mindre bra med exempelvis ordet ”neger” jämfört med de som är födda från exempelvis 80 talet och framåt, eftersom de torde med starkare säkerhet veta vad ordets betydelse innebär idag.

 I de fall som man tydligt kan urskilja en vilja att misskreditera eller skada, fysiskt eller psykiskt, en människa med olika ord och uttryck bör man reagera. Gör man inte detta så blir man en medlöpare till den smygande rasism som tyvärr förekommer hos de flesta av oss.

Genom att påpeka för de som i hastigt mod, genom sin uppväxt eller genom obetänksamhet uttrycker sig klumpigt kan man säkerligen få de som ibland använder sig av icke godtagbara uttryck att reflektera över vad de säger och vad det i dagens situation har för betydelse. Människor måste få möjlighet att reflektera, förstå och ändra sig.

 Ibland kan det vara svårt att få gamla hundar att sitta. Men det innebär inte att man inte ska försöka om och om igen!

Rasism i medvetna eller omedvetna former måste bekämpas.

Men samtidigt är en förståelse och kanske framförallt förlåtelse det som skiljer ut den reflekterande människan mot de som inte kan se den andre.

Det handlar inte om att godtaga utan att försöka förstå men även att förlåta!

 

 

En förflugen dag……

………med det oerhört viktiga som man har avsett den till har flugit sin kos och man sitter nu med allt som borde gjorts och allt som bör göras i en vågskål av deprimerande tankar om hur dagarna flyr och den smygande panikkänslan om att man inte hinner med.

 En dag som i nästan sin helhet har bestått i att vakna och komma upp ur sängen sänder tankar till hur viktig sömnen är för oss människor. Efter att inte ha somnat förrän vid pass åtta imorse och vaknat vid 12 blecket följt av en cykeltur och skön frukost borde man känt sig mogen  för att ta tag i alla böcker, skrivelser och sitt eget skrivande men icke, icke!

Ibland är den fysiska kroppen och ens inre inte i samstämmighet. Efter att i ett litet svagt ögonblick ”råkat” ha lagt mig i sängen igen följde två timmar av ett jag ska vakna, Jag ska vakna, JAg SKa vakna…….och tillslut gick det. Trodde jag åtminstone. I en hurtig rush så sattes kaffebryggaren på fastän ena ögat inte gick att öppna och den icke balanserade kroppskontrollen gjorde att alla möbler stod i vägen. Men efter att mycket slugt ha listat ut varför inte själva locket på kaffemackapären gick att öppna för att det råkade vara gamla kafferester kvar i locklåset vidtog därvid ett idogt torkande. Efter flera minuter så kunde ett nöjaktigt resultat synas. Kaffevattnet var ihällt och kaffet måttat. ………men då kunde man ju faktiskt lägga sig en sväng medans kaffet hinner bli klart. Eller hur!?

 Efter en två timmar av ett ytterligare jag ska vakna, Jag ska VAkna, JAGSKAVAKNA kunde jag konstaera att det var bättre att inte kämpa emot och somnade in så skönt. För att en liten kort stund efter faktiskt vakna?

Hur hade det sett ut om jag inte försökt kämpa emot de oövervinnerliga sömnmakterna från första början är naturligtvis en liten tanke som fladdrade förbi när jag på glada ben ( ja ja nu var det nog en liiiten överdrift)  tog mina språng mot kaffemaskinen som självklart borde ha bryggt kaffet färdigt!? Det hade den mycket riktigt men i mitt idoga torkande och tvättande i mitt sömnapnéiska tillstånd  hade själva kannan naturligtvis hamnat på bordet istället för där den rimligen hörde hemma, i kaffebryggaren. Men kaffet var ändå bryggt där i sumpen kunde jag konstatera och det gick att få ur en halv mugg så att de motoriska rörelserna och den psykiska inlevelseförmågan började samsas om en ny stor torkning av allt utskvättande gammalt kaffe plus en NY bryggning.

Kaffe, ostmacka och en stor peppis och man är som en liten joddlande nyfödd.

Men varför, men varför denna ickemänsliga trötthet som la beslag på det fysiska och psykiska jaget?

Vi tog ju GULD!

Matchen som småkronorna gjorde var ju bara såååå spännande. Vem kan då gå och lägga sig….och vem kan lägga sig direkt efter denna adrenalinpumpmaskin.

GRATTIS småkronorna!

Vad offrar man inte i livet för lite adrenalin och spänning?

Vad är väl en förflugen dags arbete mot det mer lättillgängliga livets kärleksfulla flykt till spänning!

Vi väljer ju ofta spänningen framför det viktiga! Denna spänning var ändå av det mer oskyldiga slaget och det kommer väl fler nätter där man kan ta tag i det man inte tog tag i idag. Eller hur?