” Du är mitt barn,
min älskade. –
Jag gläder mig över dig.
Stå här bredvid mig och se på dig själv,
låna mina ögon så att du kan se riktigt bra.
När du ser med mina ögon kommer du att se
att det onda du har gjort och det goda du inte har gjort,
orden du har sagt som du inte borde ha sagt,
orden du skulle ha sagt men inte har sagt,
skadorna du har åsamkat,
hjälpen du inte har gett,
inte är hela berättelsen om dig.
Du är inte det du inte lyckades göra.
Ditt värde mäts inte i framgång.
Du var oändligt dyrbar redan innan du drog ditt
första andetag,
vacker före kläderna och konstgreppen,
god i ditt innersta.
Och nu är det dags att avslöja
den godhet som döljer sig bakom din rädsla att
misslyckas.
Du överröstar ingivelsen att vara snäll, för den
händelse att den ska avvisas,
du sväljer leendet,
du kväver skrattet,
du håller tillbaka handen som skulle hjälpa.
Du kuvar din vrede
när du ser människor som behandlas illa eller lider
för den händelse att det du kan göra inte räcker,
att du inte kan laga felet
att du inte kan lindra svedan,
att du inte kan ställa saker till rätta.
Vad spelar det for roll om du inte ställer det till rätta?
Vad spelar det for roll om dina försök inte förflyttar berg?
Det spelar alls ingen roll.
Det enda som spelar roll är att du lever ut sanningen
om dig.
Det enda som spelar roll är att du viker undan slöjan
och låter din godhet lysa igenom.
Det enda som spelar roll är att du lever så som jag har
skapat dig.
Det enda som spelar roll är att du har skapats till mig,
skapats till att likna mig,
skapats till godhet.”
//Desmond Tutu
Lämna en kommentar
Inga kommentarer ännu.
Men vad tycker Du då?