Du är mitt barn,
min älskade.
Jag gläder mig över dig.
Stå här bredvid mig och se på dig själv,
låna mina ögon så att du kan se riktigt bra.
När du ser med mina ögon kommer du att se
att det onda du har gjort och det goda du inte har gjort,
orden du har sagt som du inte borde ha sagt,
orden du skulle ha sagt men inte har sagt,
skadorna du har åsamkat,
hjälpen du inte har gett,
inte är hela berättelsen om dig.
Du är inte det du inte lyckades göra.
Ditt värde mäts inte i framgång.
Du var oändligt dyrbar redan innan du drog ditt
första andetag,
vacker före kläderna och konstgreppen,
god i ditt innersta.
Och nu är det dags att avslöja
den godhet som döljer sig bakom din rädsla att
misslyckas.
Du överröstar ingivelsen att vara snäll, för den
händelse att den ska avvisas,
du sväljer leendet,
du kväver skrattet,
du håller tillbaka handen som skulle hjälpa.
Du kuvar din vrede
när du ser människor som behandlas illa eller lider
för den händelse att det du kan göra,
inte räcker,
att du inte kan laga felet
att du inte kan lindra svedan,
att du inte kan ställa saker till rätta.
Vad spelar det för roll om du inte ställer det till rätta
Vad spelar det för roll om dina försök inte förflyttar berg?
Det spelar alls ingen roll.
Det enda som spelar roll är att du lever ut sanningen om dig.
Det enda som spelar roll är att du viker undan slöjan
och låter din godhet lysa igenom.
Det enda som spelar roll är att du lever så som jag har skapat dig.
Det enda som spelar roll är att du har skapats till mig,
skapats till att likna mig,
skapats till godhet.
1 kommentar
Comments RSS TrackBack Identifier URI
Den är vacker. Gillar även den på sid.117. ”Det spelar ingen roll om din kropp plågas av smärta eller om tankarna vindlar genom plåga och ångest. När du slutar springa kommer du att se mig. Jag kommer inte att glömma dig. Jag kan inte överge dig. Jag är hos dig.
Tutu